Nu är jag bankrutt. Det här jävla Sverige försummar mig. På ett sätt är det även Kinas fel. Jävla Kina.

Jag var på bio, tog ut 300 svenska riksdaler till att betala skulder med. Jag har nämligen beställt två skivor, plus att jag var skyldig Danne pengar från senaste gången. Skivskulden skulle jag betalat till Flippan, egentligen.
Någonstans mellan att jag tog ut pengarna och till det att jag kom hem till Filip för att betala av mina skivor samt hämta dom, så inträffade ett förjävla mysterium. Pengarna var försvunna! 200 svenska riksdaler, för att vara helt uppriktig.
Kan det varit så att jag fick min PEZ-hållare på köpet, för att jag råkat betala jäntan i kassan med 3 hundralappar, och hon behållt allting och gett mig en PEZ-hållare för att finta bort att jag betalat 300 spänn istället för 57? Någon som kanske känner en jänta i 20-årsåldern som precis köpt sig en lyxig, sportig bostad kanske i närheten av kanske Östermalm, kanske?

Eller, så har jag helt enkelt tappat bort dom. Vilken dyster dag det slutade som. Den där Albert Hammond JR-skivan samt The Strokes-skivan kanske inte var värt 450 svenska riksdaler. Det är så det känns i alla fall. Som om dom där skivorna kostat mig 450 kronor. För om jag inte tagit ut pengarna hade jag heller aldrig aldrig tappat dom. Djup logik, alltså.
Förresten, för er som inte fattat tog jag ut pengarna för att betala skulden för skivorna. Skivorna The Strokes - Room On Fire och Albert Hammond JR - Yours To Keep.
Jäkla dretdag, alltså. Jag är ledsen!
Det var för fasen dom finaste och mest omtyckta och keligaste hundralappar jag ägt.

Om ni har två par hundralappar som ni hittat på backen kan ni ju ge dom till mig. Dom är säkert mina.

Okej, nu vill ni veta varför detta är Kinas fel till viss del?
Ja, det vill ni.
Då förklarar jag. Jag köpte nämligen min plånbok i Kina, när jag var på semster där och fick lunginflammation och spenderade hela min resa på hotellrum och spydde, samt på ett kinesiskt litet hemtrevligt sjukhus. Ett internationellt sjukhus, så doktorgrejerna talade engelska. Och denna plånbok verkar inte vara bättre än att den håller på och tappar bort mina pengar. Är det så smart plånbok?

Det är även Sveriges fel och bussens fel, samt den svenska kronans värdes fel. Och ännu mer bions fel.
Förklaringar:
1. Sveriges fel - För att dom ger mig höga barnbidrag som jag tappar bort 20% av..

2. Bussens fel - För om jag hade betalat med riktiga pengar där, istället för busskortet, då hade jag märkt det redan på bussen..

3.Kronans värdes fel - För att det ska vara så jäkla värdefullt med 200 svenska riksdaler..

4. Bions fel - Om jag inte åkt till bion så hade jag aldrig kommit in till staden, och därmed inte tagit ut 300 svenska riksdaler, varav tappat bort 200..

Joel, ge mig pengarna! Jag behöver åtta kronor fort som fan, nu när jag är bankrutt! Mitt liv går i spillo, nu när min ekonomi hamnat i obalans. Jävla ekonomi.
Ni kanske märker att jag är småsur för att jag säger "jävla" hela tiden. Men nej, jag är inte småsur. Jag är tvärförbannad och gråtfärdig!

Filmen får 7 av 10, dagen får 1 av 12000390814..

/Månen.

Någon som hänger med mig och prövar sushi någon dag? Kanske ta en fika på staden.
Någon intresserad?
Om du är intresserad kan du få skicka ett litet fint brev via post, eller lämna en kommentar på bloggen. Jag kan tipsa dig om att lämna en kommentar är ungefär 5 kronor billigare. 5 kronor kan man göra mycket för. Kanske får man ett halvt paket ärtor för det, kanske får man en kanelbulle på någon Röda Korset-basar. Spelar ingen roll egentligen vad mycket saker man kan få för en femma. Det enda som spelar roll är ju faktist att det är du själv som bestämmer om du vill slösa en hel femma eller inte.

Joel, du är skyldig mig åtta kronor din jävel! Om du inte ger mig pengarna snarast höjer jag räntan med 86% varje dag! Du ska då fasen inte gömma dig för mig i skolan. Uppfattat? Ge mig pengarna! Jag lånar inte ut pengar bara sådär, utan att få pengarna tillbaka. Och med den 60-procentiga ränta du lovade mig! Den vill jag också ha! Jag är för fasen ingen jäkla bank som lånar ut pengar med nollprocentig ränta! Rota fram lite pengar ur ditt fluff, så fixar vi detta utan några "Gömma mig för Månen och hoppas på att han får minnesförlust-fasoner". Okej?
Du lånade för fasen den där femman igår, din jävel! Och så har jag inte sett dig på hela dagen!

Och vem fasen i hela hellskotta gjorde så att det är vår, utan att ha varit vinter? Den som gjorde det kan för fasen gå och dränka sig i en djup sjö som det får plats att dränka sig på! Och det ska för fasen inte komma några giftiga gaser från ditt förruttnande lik som dödar alla fiskar i vattnet. Förstått?

Jag vill ha en akvariefisk och en femma. Det är allt jag begär.

/Månen.

Oj oj, vilken dag! Först var jag på mentorsträff, sedan hade vi vikarie i engelskan, sedan gick vi brandlarm på spanskan och så var jag på tjugo minuters SO, sedan skulle jag till tandläkaren och missade därmed 66% av SO:n och 100% av NO:n. Alltså har jag haft en rejält slapp dag!

Annars var allt bra hos tandläkaren, min mun har blivit renputsad och kinden slipper nu att få små hål. Jag har även köpt saker, när jag ändå var i staden. Fina och bra saker.

Och igår tappade jag matlusten på Chicken Burgers. Det var nämligen ofräscha människor i lokalen där jag åt mina chickenburgers.En hade blå hjälm och en hade ställning som höll upp huvudet samt dreglade. Det var mindre kul att se på.
Härmed ska jag endast äta farmors hemmagjorda mat. Inne i en trygg liten villa i Skattkärr, helt fri från läskiga monster som gör så att min mun och hjärna strejkar från att äta min dyra mat. Hemma hos farmor får man nämligen god mat också!
 
Och Idag har jag även bytt jeans, till ett par nytvättade. Skönt!

Nej, dom här inläggen blir allt mer osammanhängande och osammanhängande. Jag kanske ska börja fokusera lite på endast ett ämne att skriva om?  Kanske låta det handla om fänkål en dag och om tuffa grabbar en annan. Istället för att göra som jag gör nu, och låta det handla om T.ex fänkål och sedan kvickt övergå till tuffa grabbar. Det blir mer sammanhängande att göra så!

Nu ska jag skriva ett litet inlägg som exempel:
Fänkål har jag ingen aning om vad det är, och det verkar inte gott heller. Men nyttigt, ja, det verkar det vara. Annars så tror jag fänkål odlas på stora fält, där bonden förnöjt suckar och kliar sig i pannan när han skördar sin fänkål. Sin fänkål som en liten pôjkvasker på 15 möjligtvis inte uppskattar, för att han anser namnet vara för ocharmigt och därmed riktar in sina smaklökar på att det verkligen ska vara äckligt. Även om det inte är det, så tycker pôjkvaskern ändå att det är äckligt. För pôjkvaskern's smaklökar har fått strikta order av hjärnan att det ska vara äckligt.
Äckligheten är egentligen bara baserad på pôjkvaskerns tankar kring ordet, så det blir lite fel när smaklökarna egentligen tycker om det.
Tuffa grabbar, ja. Tuffa grabbar är ju saker som röker och dricker. Och snusar. Tuffa grabbar ska vara kaxiga också. Och så kan dom få slåss. En sådan tuff grabb är inte jag. Satan i gatan då, vad taskigt läge, Månen. Men tuffheten ligger i blodet, man föds till att regera korridorerna på skolan eller vara en grabb utan någon coolhet alls.

Nu gjorde jag en jäkla överdrift i exemplet. Ni som vet vad, kan ju alltid kommentera. Ni som inte vet kan också kommentera. Det finns ett rätt svar, om ni säger det är ni smarta. För ni vet hur mina bloggar är uppbyggda, och detta lilla exempel är uppbyggt på det sätter att det ska överdriva min lilla förmåga att göra ett inlägg som handlar om två helt olika saker. Förstod ni? Var det för invecklat? Det går inte att förklara med bättre formulerade meningar, inte heller ett ordombyte. Därför säger vi så kamrater, också kan vi kanske ta en fika någon dag?

/Månen.

Helvete då, här sitter jag och inte sover samt punkterar mitt pekfinger med min trasiga tandställning. En trasig tandställning som gör ont, och som jag ska ringa om tandläkartid för imorgon bitti. Så tidigt på morgonen att jag inte ens hunnit gå till skolan! Det är tidigt det!
För övrigt är det en liten ståltråd som nu sitter i munnen och gör ont. Jag testade att peta på den med mitt pekfinger, därmed började det blöda.

Den punkterar även min kind en aning. Så snart kan jag stoppa in små batterier i munnen utan att stoppa in dom genom det stora hålet man har i munnen. Då kan jag stoppa in det lilla batteriet i små hål som tillkommit av min lilla lösa ståltrådsbit. Praktiskt!
Fasen att jag inte är så sugen på att stoppa in små batterier i munnen just nu. Och så kan jag spetsa små köttbitar på den lilla ståltråden, så har jag ett matförråd som jag kan ta mig en mumsbit ifrån ibland! Smart, alltså! Jag kanske inte ska till tandläkarn ändå. Då blir jag ju av med min praktiska kindpunkterare som gör att jag kan trycka in små batterier och lagra mat.

Förresten, sova bör man, annars dör man. Det kanske man gör, ja. Så därför ska jag sova. Det är ju trots allt skola imorgon. Men nu är det så här, jag är inte jättetrött och mitt pekfinger blöder. Då blir det som så att man inte sover, för att man inte känner för det. Däremot, om jag hade sovt nu, så hade jag ju inte kunnat skriva denna blogg. Det är ju positivt med den sömnlöshet jag har nu.

Nu ska jag säga mina röda favoritsaker:
Röd sten.
Röda djur.
Röda små krussidullhårstrån.
Röd mat.

Det var mina favoritsaker som är röda alltså. Här kan du gärna få trycka på knappen "kommentera" och säga vilka dina röda favrotisaker är. Då blir jag väldigt glad. 

Sedan skulle jag digga om någon lät det regna såpbubblor över Karlstad. Det skulle vara fint och småmysigt. Det är jag nämligen inte van vid att det ska göra, så då blir jag ganska förbluffad och mysig till mods, om det skulle hända. Det tyder på att någon verkligen bryr sig om Karlstadbefolkningen och verkligen vill liva upp stämningen med en liten överraskning. En fin överraskning hela Karlstad skulle uppskatta. För alla gillar såpbubblor, fiskar och Mat-Tina. Det är vad jag gillar i alla fall. Och söta små gråa kaniner med häftiga ögon och som får vara lite svarta också. Om dom vill.

Hoppas att hustrun jag hoppas få  någon gång i framtiden mår bra. Det skulle vara bra om hon mår bra. Då behöver jag inte ha en hustru som varit sjuk eller lidit av depression, när jag blir äldre. Då har jag en hustru som inte varit sjuk just idag. Det skulle ju vara finfint! Det var vackra ord från mig, va?

/Månen.

Fy sjutton vad jag är dålig! Igår, när jag skulle ta brödet ur skafferiet så råkade jag välta ut alla tepåsar! Snacka om klumpigt, och vad jag skämdes. Jag fick städa lite. Men sedan var det klart. Då behövde jag inte städa längre, för då fanns det inget som behövdes städas längre. Det var bra.

Många som umgås med mig vet att mina hjältar är Anders och Måns. Det är mina absolut största idoler. Jag kan tänka mig att göra vad som helst, för att få träffa någon av dom.
Och så får jag höra att Anders och Måns är tråkiga. VAD FAN? Det var en viss person som sa det igår, jag nämner inga namn. Jag blev chockad, kamrater. Rejält chockad. Man måste vara den absolut mest humorlösa fjant i hela världen, när man uttrycker sig på det viset. Anders och Måns skapar komik på den högsta nivå som helst. Dom har världsrekordet i att vara bäst i världen. Det är ungefär dom enda människorna i världen som kan vara roliga.
Respektlöst, humorlöse fjant. Respektlöst.

Jag var på Cabbary igår. Det, det är då tråkiga saker! Där har man tillåtelse att inte skratta, om man inte nödvändigtvis vill skratta förstås. Då kan man skratta lite. Cabbary är några Karlstadsbor som drar ofyndiga ordvitsar och driver med sakerna som hänt under föregående år. Oj, vad tråkigt dom gör det!
Anders på Norsival, det är humor. För övrigt har jag laddat ned allt Anders och Måns gjort under sin radio och TV-karriär. Allt förutom Wallraf. Men det ska jag ladda ned snart.

Avslagen Coca Cola är inte gott. Rök kan vara gott att inandas, ibland.

/Månen.

Fysatan i gatan, så här jobbiga minns jag inte mina kusiner. Vad har hänt, kan man hamna i puberteten redan i 8-årsåldern? För irriterande små saker, det är vad dom är för tillfället. Jätteomysiga.
Jag är lite trött på dom just nu. Ganska jättetrött. Och så är jag mentalt trött också. Så det är en fin kombination. En liten combo, så att säga.

Detta gör mig less. Riktigt less på livet. Jag har för fasen inte ens en början på en skepparkrans, och så ska mina små kusiner vara jobbiga. Är det så jäkla rättvist liv? Nej, det är det inte. Jag är en människa man ska tycka synd om, inte vara jobbig mot. Vad är det för något liv jag lever egentligen? Jag har för fasen inte ens curlingföräldrar.

Förgiftas rovdjur av att äta grönsaker. Eller rovor. (Hehe, en liten ordvits. Förklaring: Rovdjur. Rovor.) Det kan man fundera lite på. För om dom inte förgiftas, vad katten äter dom bara kött för då? Rovdjuren behöver ju för fasen inte svälta, när det finns barr överallt. Barr kan man koka te på, det vet jag minsann. Tallbarrste kan det heta, som ett litet exempel.
Tallbarste har jag druckit en gång, när jag var ute och gjorde en liten tripp med Solabussen på lågstadiet. På samma tripp trodde jag och mina kamrater att vi såg ett vildsvin också, men efter senare år har jag kommit på att det kanske var en katt. Man kan aldrig vara riktigt säker, dom är ganska så lika, dom där luriga, spillivinkiga djuren.

Åter till tallbarrsteet. Det var inte jättegott om jag kommer ihåg rätt. Ganska smaklöst, och det som det smakade lite smått var som att äta barr ungefär. Usch, vad äckligt. Så det är ingenting jag rekomenderar till er, om det nu inte vore så att ni är tallbarrste-dyrkare och verkligen älskar tallbarrs-te. Då kanske ni kan pröva det om ni vill.

Och så sägs det ju att den som gräver en grop åt andra faller ofta däri. Det stämmer inte. Jag har grävt en grop en gång, ute i skogen. Det var meningen att en fröken skulle trilla i, men varken hon eller jag föll i. På mellanstadiet var detta då, så mamma, du behöver inte oroa dig för att det var någon av dina kollegor. Jag har ingen stark avsky mot någon av dina kollegor, förutom då skolans KIS. KIS:en är kiss-dålig. Ordvits igen, oj vad jag är bra på detta alltså. (Förklaring: KIS:en är kiss-dålig). Fyndig ordvits, inte sant kamrater?

För övrigt har Joel varit jätterolig idag. Han och hans hår är i och för sig alltid roligt, men idag har han varit jätterolig. Han har bett Tobbe att skicka ett sms till Haxed.se för att få Haxed-premium. Detta kostade 15 kronor för Tobbe, men Joel betalade Tobbe 20 kronor plus att han ska fylla på Tobbe's magasin varje dag på Travian.se. Vilken dundertabbe, Joel. Du är en meganörd, och här skulle jag egentligen skriva in John's lilla skämt som han sa. Det enda lilla problemet är att jag inte kommer ihåg John's skämt, för jag är som sagt var mentalt trött samtidigt som jag är trött på mina kusiner.
Jag tänker verkligen så att det knakar, jag försöker minnas John's roliga skämt. Nej, jag kommer inte ihåg det.
Jag har till och med frågat en liten kamrat om det på msn. Men han mindes tydligen inte heller. Jaja, John. Du var i alla fall rolig då!

Den pojken jag frågade om på msn är stadens största girlchuuser. Han får alla flickor. Taskigt läge, Månen.

Kamrater, ni tror att jag spårat ut fullständigt nu! Ja, det har jag verkligen gjort! För detta äckliga blogghelvete lyder mig inte som jag vill att det ska lyda mig, och mina test-bloggningar är så snitsiga. Så jag tar inte bort dom, dom får står där.

Okej, nu ska jag förklara mitt lilla problem. Jag har ställt in den här satans bloggen på att inte visa mina inlägg förens en dag efter, endast för att pröva någon gång. Och den lyder mig inte, när jag för en gångs skulle testar! Förstår ni min frustration, kamrater? Det är döende äckligt, och jag gjorde allt jag om möjligen kunnat för att få det att funka. Jag ville inte att ni skulle kunna läsa mitt senaste riktiga blogginlägg förens klockan 09:23 imorgon. Men, detta vill sig inte. Jag har testat och testat, men det syns fortfarande. Vad störbart kamrater, jag vet att ni märker att det finns en underton i detta inlägg. Frustration och aggresivitet, det är det detta inlägg är baserat och byggt på. Nu vet ni att även Månar kan bli arga när saker inte är som dom ska vara. NÄR DET HÄR JÄVLA BLOGGHELVETET ÄR EMOT MIG!

Mat-Tina traskade långsamt på en landsväg i mörker och så kom en krokodil. Oj, där fanns visst ingen Mat-Tina längre!