Jag sitter här och läser alla mina kommentarer som jag inte fått...

Jag har insett att man kan hitta små luckor i mitt Mafia Wars-beroende. Det tar nämligen en förjäkla tid. Därför tänker jag nu istället för att låta mina pôjkvaskerögon förstöras av skärmens alla pixlar, och kunna vara kreativ en gång var femte minut, skriva ett inlägg.

Men eftersom mina tankar endast ägnas åt maffiavärlden nu, så blir jag inte särskilt påhittig. Därför tänker jag istället publicera en dikt, som jag skrev för några månader sedan.

Det bor en säl i mitt skafferi
En väldigt trygg sådan
Men vad bor inuti
Den där underliga lådan?

Är det kanske en pyssling
Med konstiga skor
Eller är det müsli
Eller kanske storebror?

Gömmer du dig där
För att slippa oss?
Är det ett sorts upptåg
För att komma loss?

Mår du bra nu, brorsan?
Eller ska du komma fram?
Gör vad du vill nu
Du är ju en vuxen man

Med egna funderingar
Och egna beslut
Snart tjugo år
Du kan nu komma ut

Lådan erbjuder inget skydd
Men du blir heller inte tvingad
Sluta dröm om det omöjliga
Brorsan. Du blir aldrig bevingad

Du har för höga förhoppningar
Om en så fantastisk värld
Men du är vuxen nu
Du kan inte stanna här

Med lådans väggar runtom
Som bevarar dina drömmar
Din barndom flyter förbi
Kvar är tråden till minnets sömmar

Barnet du var är numera
Din fantasi. Vacker nostalgi
Din värld är inte skyddad
Som sälen i mitt skafferi.

Mycket har inträffat under veckan som passerat. Mafia Wars har konkurrerat ut det här med bloggande, gällande rolighet. Därför placerar jag bloggandet längst ned på stegen of bravery. Den knuffades ned där, för att skorstenen inte längre behövde putsas. Jag kör med fjärrvärme nu, skulle man väl kunna säga. Då behövs det inga skorstenar, och framförallt inga smutsiga sådana..

Så nu ligger spelet Mafia Wars högt värderat i min pôjkvaskerhjärna. Jag inser att min uppväxt förspillts på onödigt skrivande, när jag istället kan uppleva all spänning som gangstervärlden erbjuder. Så spänningen (dock den virtuella) får mig att tänka till. Och Mafia Wars står på prispallen, tyvärr, mina glada vänner.

Ni kan ju alltid skaffa Mafia Wars och adda mig på Facebook. Då får jag en större liga, och kan prestera bättre!

Någon dag ska jag dessutom förverkliga mina drömmar, och uppleva spänningen på riktigt. Jag ska göra ett museiinbrott på Lesjöfors museum någon dag, då jag avverkat ungefär 19 år av mitt annars inte så spektakulära liv.

Farväl bloggeriverkstaden, välkommen virtuella spänning!

/Månen.

Wow, 40 år sedan månlandningen. -69 verkade vara ett speciellt år, eftersom Brian sjunger så vackra ord om det. Månlandningen, detta spektakel som fått både skeptiker och mänskligheten att blekna av avundsjuka på Neil. Neil kan vara den häftigaste människan i världen!

Landa på månen, det är min dröm. Jag ska bo där, som sagt var. Med en hund. Jag vill bara hylla månen, för att månen är så vacker! Månen är världsbäst. Den har rätt att få sno mitt namn, lite. Verkar jag inte romantisk, när jag pladdrar på om hur mycket jag gillar månen?

Meningen är inte att vara romantisk. Meningen är att jag tycker att månen är snygg. Nu fick jag in både lite skryt och lite sanning!

/Månen.

Hur kom man på att det är skönare att svälja maten än att bli mätt? Så är det ju med nudlar. Så antagligen är det den som uppfann nudlar, som kom på att ibland kan det vara trevligare att bara svälja någonting, än att slippa kurret i magen.

Jag åt nudlar nyss. Det var gott. Biffsmak var det på dessa nudlar. Oj, vad skönt det var att svälja!

Idag har jag varit hos Farmor och farfar, samt fikat på ett café och åkt en jädra massa longboard. Sedan lekte jag med Freddanpeddan och Antepantevante. Detta är en liten minnesanteckning för mig själv.. Du behövde inte läsa det!

Jag använde det lite som en dagbok.

/Månen 09.07.16-02:36 (Dagen det mesta hände på var 09.07.15)

Slug som en räv. Med choklad i bakfickan och ett maskinshjul som går på högvarv, strövar jag ut i naturen och utforskar rävarnas intellekt. Jag blir lurad direkt. Vips hamnar jag mitt i Sydkorea, och fråntas mitt pass. Jag blev teleporterad av rävarnas slughet.

JÄVLAR!

Jag sitter och funderar på om jag har halsfluss. Isåfall är Alvedon och Pennicilin ingenting för mig, för jag skyr läkemedel som pesten. Halsfluss låter för övrigt som att man har en sluss i luftvägen. Det smärtar när man sväljer, så man vill inte svälja för ofta. Precis som man inte släpper igenom båtar allt för ofta, i en sluss.

Och jag vågar inte traska till människor som vet någonting om sånt här. Dom människorna är lite läskiga. Halsflussarnas herre..

I övrigt är dagen fin. Jag har sovit, lyssnat på Demian Marley och övervägt tanken att kolla lite på TV. Men det har jag inte gjort..

Peace, broes!

Att tänka samma tanke som en tråkig person, är det då samma sak som att vara tråkig?