Jag har insett att man kan hitta små luckor i mitt Mafia Wars-beroende. Det tar nämligen en förjäkla tid. Därför tänker jag nu istället för att låta mina pôjkvaskerögon förstöras av skärmens alla pixlar, och kunna vara kreativ en gång var femte minut, skriva ett inlägg.

Men eftersom mina tankar endast ägnas åt maffiavärlden nu, så blir jag inte särskilt påhittig. Därför tänker jag istället publicera en dikt, som jag skrev för några månader sedan.

Det bor en säl i mitt skafferi
En väldigt trygg sådan
Men vad bor inuti
Den där underliga lådan?

Är det kanske en pyssling
Med konstiga skor
Eller är det müsli
Eller kanske storebror?

Gömmer du dig där
För att slippa oss?
Är det ett sorts upptåg
För att komma loss?

Mår du bra nu, brorsan?
Eller ska du komma fram?
Gör vad du vill nu
Du är ju en vuxen man

Med egna funderingar
Och egna beslut
Snart tjugo år
Du kan nu komma ut

Lådan erbjuder inget skydd
Men du blir heller inte tvingad
Sluta dröm om det omöjliga
Brorsan. Du blir aldrig bevingad

Du har för höga förhoppningar
Om en så fantastisk värld
Men du är vuxen nu
Du kan inte stanna här

Med lådans väggar runtom
Som bevarar dina drömmar
Din barndom flyter förbi
Kvar är tråden till minnets sömmar

Barnet du var är numera
Din fantasi. Vacker nostalgi
Din värld är inte skyddad
Som sälen i mitt skafferi.