Oj, vad fick jag för mig? Att leda en armé på två man genom en skog man inte hittar i, det är aningen klurigt.
Men, vi sprang hela vägen till Våxnäs, eller guldgruvan, som det också kallas.
Genom skog, vatten, barr och järnvägar sprang eller gick vi. Trötta och utmattade, väl framme vid Våxnäs dog vi lite smått och återhämtade oss. I ungefär 3 sekunder, sedan kom mamma och hämtade upp mig och Fredrik.
Då åkte jag hem, åt min mat och höll käften om älgen jag råkade kasta glasflaska på.
För det har aldrig inträffat! Det kom aldrig någon älg!

Jag åt min goda mat, riktigt potatismos och köttbullar. Till det sås och lingonsylt.
Käket var som en tetrisbit som passar bra in i en annan tetrisbit. Det passade utmärkt!
Ungefär som rutiga Vans-skor. Utan rutorna är dom inte tuffa.
Utan mat är inte Månen tillräckligt tuff.

Men, tuff blev jag. Så jag riggade upp med en simpel packning, innehållande vatten och inneskor.
Och så drog jag och spelade rugby. Med min kalasiga övernaturliga amerikanska tränare, som är helt störd i skallen och orkar allting.
Han är en ironman, fast på riktigt.

Han är egentligen inte störd. Det har du aldrig hört mig säga, för han är faktist ganska trevlig. Det är bara det att han aldrig minns vad jag heter, han orkar allting och förväntar sig att även rugbylaget ska klara det, plus att han pratar engelska.
Så man måste anstränga sig lite för att lyssna.  Han heter Aron.

Jag är egentligen inte tuff. Med lite mjölk och mat blir man inte tuff.
Jag är egentligen världens största fjant, ungefär som pärlsocker. Fast saltare.
En megafjant. Jag är inte alls lika tuff som dom tuffa. Det finns egentligen bara två människor jag är tuffare än, och det är påhittade sagofigurer jag själv kommit på.
Dom bor i min rabatt.

Men, som jag alltid sagt: Det finns bara två sorters människor. Tjejer, och killar.
Och så finns ju såklart dom med Downs syndrom.

/Månen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vaknar och bla bla bla jag orkar inte. För jag vet inte vad som kommer hända. Men någon gång i livet så kanske jag ändrar mig och får veta vad det egentligen handlar om. Jag kan skriva, men orkar inte sammanfatta och strukturera. Jag försöker bar...

Hej vänner!Mitt liv är ganska trasigt, men jag har så lite tid att reflektera över det, att jag inte har tid att känna saker. Det är en bra grej. Jag jobbar nämligen på två jobb samtidigt, utan att tjäna någon märkbar summa pengar. På det ena jobbet ...

Min hjärna placerar alltid människor i fyra fack.  1: De jag inte kan ljuga inför2: De jag verkligen kan ljuga inför3: De jag ljuger för, bara för att4: De jag inte borde ljuga inför Den första gruppen, som redan från början "står över mig" är i ...

Av denna bloggtorka, borde någon anta att jag har varit försvunnen. Jag har faktiskt varit försvunnen, och saboterat mitt liv en aning mer än vad jag vanligtvis gör. Jag råkade få för mig att dra till Barcelona i fem veckor. Där blev jag scimmad och ...

Askall no-minder (longboarding) from Niklas Molander on Vimeo. ...