Idag är Månen givmild. Jag ska ge er mitt bästa recept på bröd. Det blir gott till tusen, det kan jag själv, i egen hög person intyga.
Här kommer det då:
 Vetemjöl, vatten, siktat rågmjöl, fullkornsrågmjöl, sirap (glukos, sackaros och fruktos), klippt fullkornsråg, surdeg på vete och fullkornsråg, vört, fullkornsvetemjöl, vetegluten, socker, jäst, vegetabilisk olja, lingon (1,5%), vetekli, röda vinbär, förjäst vetemjöl, vetestärkelse och salt.

Mixa ihop det till en god deg, och lägg in i ugnen på.. Några hundra grader, vettja. Efter.. En tid, så ta ut det ljuva brödet. Låt det svalna, sedan är det bara att låta det vidröra tungan och ge dina smaklökar en arom, så himmelsk god, att dina smaklökar skulle tacka dig (Om dom hade haft talförmåga, vilket skulle vara bissart, eftersom det är själva tungan som ger dig talförmåga).

Förövrigt, så har mina kamrater slagit mig på min bicepsmuskel i massvis idag. Båda mina armar var förlamade för en mindre tid, och jag skrek inte ens aj. Jag var för upptagen med att lyssna på Plain White T's - Hate (I Really Don't Like You).
Och, det som nu borde vara ett känt faktum, angående mig, Månen. Det faktumet att jag inte kan göra två saker samtidigt.
Därför kunde jag inte lyssna på musik, samtidigt som jag fick ont.

Smärtan fick vänta.
Ja, det tog sin lilla tid, innan jag hade tagit ur hörlurarna från öronen. Först då kunde jag ha ont, utan att oroa mig för koncentrationsproblem med att lyssna på musik. Då hojjtade jag "aj" några gånger, och märkte till min förskräckelse att båda armarna var i princip förlamade. Men, den smärtan och stillaståndet i mina armar gick ju som sagt över, efter ett tag. Och skönt var väl det.

För tänk om!
Ja, tänk om jag hade blivit förlamad på livstid. Oj, vad grabbarna hade ångrat sig. Dom hade tvingats leva med den tunga samvetesbördan hela sitt liv. Dom hade gjort en pôjkvaskers armar förlamade.

Nej, nu får det vara nog bloggat för idag.
Med vänliga hälsningar / Månen.

PS: Marknadsför gärna min blogg lite. Jag vill ha 500 besökare innan denna månad tar slut. Alltså har ni EN dag på er att marknadsföra den för kamrater, busschafförer, främlingar, sekreterarassistenter, släktingar och diverse andra människor ni har en nära/någolunda/ingen kontakt med.