Månen har varit i Göteborg.
Det började en fredagsefterkväll. Jag och Flippan sov över i en lokal i staden, som vi olovligt har nyckel till. Vi kalasade runt i denna lokal med Fanta, fryst sockerdricka, Twix och chips. Efter någon timme så gick det knappt att traska i lokalen, på grund av stökighet. Ungefär 01 gick vi och lade oss, och vid otrolig gryning (06:15) tvingades vi att gå upp. Vi skulle med en bil till Göteborg 06:45.

Packningen var väl en gnutta speciell, en grisstaty i grön marmor (Stensorten är jag inte riktigt säker på), inlines, hemtelefon, 2 cykelhjälmar, skateboard, bronsstaty av Karl den femte, fotkudde som nästan tog upp hela resväskan, kyl, och lite skruvmejslar. Samt dom mer vanliga sakerna då. Kläder, tandborste och så..

På bilresan skaffade vi oss en ny vän, en jänta. Trevlig till tusen också! Bilresan som jag trodde skulle bli dryg, blev inte så dryg faktist. Ändå tog vi många pauser och var inte framme förens 11:30..

Väl framme så skulle vi vara på kurs. Det orkade inte jag och Flippan, så vi smet från den och bekantade oss med en tant. Men vilken tant alltså!

Vi hade planer på att smita in till det stora Göteborg, nu var vi så dåligt utplacerade i Göteborg att vi befann oss i en liten kommun utanför Göteborg. Mölndal kommun, om jag inte minns fel. När vi smet från kursen traskade Flippan i endast T-shirt (Sammt byxor, kalsonger, strumpor, skor). Detta uppmärksammade då en tant, som vi bara hade frågat om vägen till närmaste busshållsplats (Centrala Göteborg var vårat smitställe, hade vi planerat. Dock blev det inte så). 

Hennes totala snällhet lyste i ögonen, och eftersom Filip bar så lite kläder denna kyliga novemberdag så gav hon Flippan hennes kappa, som hon hade på sig!  Hon trodde nämligen Flippan skulle bli förkyld! Hon berättade vart hon bodde, så att vi kunde lämna tillbaka kappan. Filip blev ju förstås överlycklig.

Väl framme vid busshållsplatsen kollade vi bara igenom busstidstabellerna och sedan begav oss mot tantens hus igen.  Vi lämnade tillbaka kappan och tackade så otroligt mycket för hennes snällhet.

Sedan så gick vi tillbaka till herrgården, där det var kurs för fulla muggar. Jag och Flippan lyssnade på mp3 hela deras föredrag. Det var totalt ointressant!
Vi smiter från kursen, traskar i riktning mot busshållplatsen i hopp om att hitta någon livsmedelsaffär. Tanten är ute, igen! Vi frågar henne om vägledning till närmaste affär, och hon ger en helt perfekt beskrivning. Vi tackar så hemskt mycket, sedan beger vi oss mot denna affär. Väl i affären köper jag chokladkalender, klister (För att bronsstatyn hade råkat bli huvudlös),  tändstickor till raketavfyrning och en Tia-lott som egentligen var menad till fars dag. Dock blev det inte så, om ni fortsätter läsa får ni reda på varför. Vi gick tillbaka till herrgården. Åt mat och såg på Astrid Lindgren-special-tv-programm!

Vid sen kvällning (21 någonting) så går jag och Flippan samt våran nyfunne vän ut för att gå. Då träffar vi denna helt underbara människa igen! Vi hälsar henne godnatt och hon hälsar detsamma tillbaka till oss. Vänlig som hon är. Prommenaden var mycket härlig för övrigt.

Kalas hela natten, och fysatan vad trevligt det var! Nu har vi så mycket vänner att vi knappt kan räkna dom! Jag och Flippan kokade lite mjölk, men surt nog så ville ingen ha. Inte ens med te i! Vi hade ett rum fyllt med ballonger och godis. Det var bra och mysigt.

Mycket lite sömn, en natt efter. Morgonen är bra, jag vaknade i en soffa nere vid något totalfräsigt rum! Men trötter, det måste jag erkänna att jag är.

Vid frukost smider vi planer på sätt att tacka denna helt underbara gamla tant. Jag har ju köpt Tia-lott till min käre fader. Äsch, vad tusan! Tanten förtjänar den mer än vad pappa gör! Efter någon rast eller dylikt så smiter vi ner till våran käre tants boning med denna lott. Vi kramar om henne och säger att hon är snällast i världen! Hon bjuder in oss, och vi får Alladin-choklad. (Ytterligare ett tecken på total snällhet). Detta var då vårat sätt att ta avsked, och tacka henne. Hon är trots allt värd ett stort tack för utlåning av varm kappa, klockrena vägbeskrivningar och allmänt pratande.

Tack tanten, du betyder mycket för mig och mitt liv nu! Vänta dig julkort!