Jultomten, det är allt en hyvens karlakarl. Han bryr sig om alla. Till och med stygga barn får dom julklappar dom önskat sig. Men, efter att ha klurat på detta ett litet tag, är han verkligen så snäll genom att ge elaka barn julklappar?

Svaret är: Blankt NEJ! Han är en förjäkla sabotör! Det är han som skapar vandalister, bankrånare och offentliga urinerare!
Jag menar, eftersom alla dom föregående nämnda får julklappar, då kan dom lika gärna fortsätta bete sig som dom gör. För dom får julklappar ändå, även om dom är oförskämda och kriminella.

En utav tomtes motton är ju för fasen: Om man är ett snällt barn så får man julklappar.
Men dessa styggingar får julklappar ändå!

Så då tänker världens alla snälla människor: Jaha, här har man varit snäll hela året, och ändå fick "stygg-Edward" lika mycket julklappar som mig. Är det verkligen värt att vara snäll då?

Nej, tänker man. Nej nu jävlar ska jag råna en postbil, kasta handgranater på oskyldiga poliser och döda älgungar! Jag kommer ju ändå få lika mycket julklappar som "snäll-Stina". Men när "snäll-Stina" fått reda på att du har varit förjävlig på alla sätt och vis, och ändå får minst lika mycket julklappar som "snäll-Stina", då börjar "snäll-Stina" också bete sig jävligt. Och så fortsätter det, tills alla människor har blivit elakingar rakt igenom.
Och julklappar, ja det får dom fortfarande.

För den där satans jultomten, han ger bort och ger bort. Han lockar mer och mer människor till kriminalitet. ALLA får julklappar.

Så, om Tomten skulle lyda sitt eget motto, så kanske till och med kriminaliteten skulle minska. Eftersom då "bankrånar-Olof", "stygg-Edward och "snäll-Stina" skulle inse att det inte var värt att urinera offentligt, råna banker och vandalisera hejvilt, då dom inte längre får julklappar. För dom vet själva att dom varit stygga då. Och därmed blir dom snälla året runt, så att dom sedan den 24:e december ska få dra i sina presentsnören, slita i sina presentkartonger och med söta kattungeögon sedan sucka förnöjt över det leksakståg dom önskat sig sedan urminnes tider.

Ser ni nu, om "stygg-Edward" fått sitt leksakståg även om han hade kastat äpplen på åldringar, hade då jultomten lärt honom en läxa genom att ge honom det leksakståg han önskade sig? NEJ!
Därför skulle han aldrig sluta vara elak, och ändå tjäna in sina julklappar.

Däremot, om "stygg-Edward" inte fått sitt leksakståg, då hade han ångrat sig och vridit sig i pinor, för det leksakståg han inte fått i julklapp. Det leksakståg han önskat sig så länge, så länge.

Däremot, om "stygg-Edward" varit en snäll pôjkvasker, och gett pensionärerna gräddkola på onsdagar. Då hade han absolut förtjänat sitt leksakståg, och oj vad nöjd han skulle känna sig. Med samvetet i behåll.

Så tacka nu inte eran käre jultomte för klapparna om ni varit stygga i år. Sparka honom mellan benen istället!

Tacka honom endast om du varit en satans trevlig gosse detta år, och därmed fått dina välförtjänta klappar.

/Månen.

Jag har blivit högkulturell! Jag har införskaffat en bok!
Eller, rättare sagt mamma har införskaffat en bok till mig. Lånad från bilioteket. För längesedan. Det var nog i måndags jag fick den.

Men, i alla fall. Det var förrgår natt jag började läsa den, innan jag skulle somna. Boken var faktiskt till och med lite smått bra.
Dock är min favoritbok Erlend Loe - Volvo Lastvagnar.

Jag har för övrigt märkt ett mönster. Det är bara norska författare som är bra. Den bok jag har nu är det en till norrman som skrivit. Jan/Jon Ewo heter han.

Därför drar jag slutsatsen att Norge måste vara bättre än Sverige. Och framförallt Finland.

Sverige och Finland kan dra dit pepparn växer gällande allt som är bra. För det är nog Norge som är bäst på allt. Dom har olja, dom har författare som är bra, dom har.. Allt det dära Sverige samt Finland saknar.

Dessa slutsatser om att Norge skall vara bättre än Sverige och Finland, dom har jag bara kommit på sådär precis nu. För, det är som såhär. Jag har bara sattit min fot på den Norska gränsen en gång, och det var när jag körde forsränning med Filip. När vi var på en resa i Idre.

När vi hade passerat norska gränsen kryllade det av renar, vilket det inte gjorde på den svenska sidan. Trivs renar bättre i Norge möjligtvis? Är Norge såpass mycket bättre än Sverige att till och med djuren föredrar Norge före Sverige? Ja, så är det. För Norge har allt det där. Just precis det där, som Sverige inte har.

Nu är det som såhär att jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det där innebär, men positivt. Ja, det är det. Norge har en dragningskraft som lockar. Norge har författare och framförallt; Litteratur på hög nivå.

Vi svenskar har då aldrig lyckats med en bok, ändå har vi haft en lång period på oss att skriva en bra bok. Långt innan vikingatiden, till och med! En enda bra bok, är det enda som krävs för att Sverige ska få min respekt tillbaka. En enda förbankad bok!

Jag har förut uttryckt mig vara patriotisk gällande prat om Sverige, men just nu när jag fick denna tanke om att Norge är såpass mycket bättre. Då vek sig mina patriotiska argument, och Norge lockade mig att byta sida. Att bli en förrädare.

Nu vet jag inte ett bra sätt att avsluta detta, men nu kan ni i alla fall börja beställa resor till Norge. För i Norge kommer ni väl omhändertagas av både mig och norrmännen.

Jag flyttar nu, kära kamrater. Så efter detta blogginlägg kommer antagligen inläggen vara på norska, om det är som så att jag passerat norska gränsen innan nästa blogginlägg ska skrivas. Så är det, dystert men sant. Så det är nog dags att börja studera norska för er, kära vänner. Annars kommer ni ha grova problem med att förstå dessa texter i fortsättningen.

Förövrigt så har jag bankat på min svenskasalsdörr i några minuter, kanske en kvart. Ingen hade nämligen informerat mig om att det var andra advents-firande i kyrkan idag, och därmed var hela klassen spårlöst försvunna. Alla utom jag, som stod där vid min svenskadörr och lät tankarna flyga förbi. Tankar som: Vart in i böfvelen kan mina klasskamrater tagit vägen, utan mig? Har dom övergett mig, för att lämna mig åt skolans övre makter? Är detta något sorts spratt där alla klockor vridits tillbaka två timmar, så att klockan egentligen bara är 06:10?
För där var jag i alla fall, ensam mot världen (skolkorridorerna). Till slut så hittade jag några andra pojkar, så jag frågade dom vart min klass var. Svaret blev: Kyrkan. Snabbt, med svenskagrejer i handen begav jag mig mot våran frikyrka snyggt placerad bredvid Skåre's mellanstadieskola. Skåreskolan, heter den skolan för övrigt.


För övrigt igen, så har jag haft kökstjänst idag. Detta är inte något straff (Om det är ett straff, så är det kollektivt.), kökstjänst har nämligen alla åttor och nian någon gång. Det går ut på att torka bord i matsalen. Att torka bord gör man som så att man tar disktrasan, sveper över bordet och skjuter ned riskorn, såsfläckar, eventuella kastanjer, samt diverse andra saker som kan tänkas ligga på ett bord, ned från bordet.

Och efter att man torkade bord fick man gå med en sån där städgrej som man tvättar rent golv med (Inte svabb). Då gjorde jag och Flippan en tävling om vem som först kunde hitta en väldigt unik sak, som man inte brukar hitta i en skolmatsal. Flippan vann, han hittade en godisnapp. Jag kom bara tvåa, för att jag hade hittat en penna. Dystert värre.
Och så körde vi "chickenrace" med dom dära grejerna som inte är svabbar. Vi sprang emot varandra med dom och lät dom krocka med varandra, så att ljuden av metallisk plast mot metallisk plast ekade över lokalen där övergödda skolbarn annars brukar förtära sina smaskiga måltider, medans andra ryska marinsoldater inte ens har corn flakes till frukosten. Rentav förjävligt, vill jag tillägga.

Det var nog det jag ville berätta idag. För övrigt har jag planer att sluta blogga, då mitt besökarantal minskar varje dag något fruktansvärt!

Hur kommer det sig att våran klass aldrig varit på något förhistoriskt museum? Det är ju sånt alla klasser gör i amerikanska filmer! Jag vill också till ett förhistoriskt museum!

För oj, vad jag skulle peta på saker, oj vad jag skulle välta saker. Och framför allt: Vad jag skulle förstöra saker!

För sådan är jag, när det kommer till saker som det står skyltar på med texten: Rör ej!
Just "Rör-ej-skyltar" är jag svag för. Då känner man att man bara måste dit och peta. Och den största anledningen till att man går fram och peter är för att känna sig rebellisk.

Det är så med det mesta, när det väl kommer till skott. Ser jag en nedfälld tågbom så måste jag bara passerade den, för att det känns så trevligt.
Individuella trafiksäkerhetsregler är också skojj att bryta mot.

T.ex alla företeelser som poliserna antar att man har på cykeln, såsom cykellampa, broms, reflex. Sånt har inte jag! Men detta är inte i syfte att bryta mot lagen faktist. Detta är så i syfte att delar saknades när jag införskaffade min cykel, och bromsen har slitits ut med åren.
Med slitit ut menar jag att den inte finns längre.

Trafiksäkerhetsregler är för fjantar, Månar klarar sig helt utan denna onödiga lyx.
Onödig lyx, kan man verkligen kalla det så?
Ja, tänk på alla stackars hawaiianska barn som lever utan trafiksäkerhetsregler. (Om dom nu gör det, det vill säga). Tänk vad lyxigt det vore för dom! Med galna bilister som korsar deras vägar, likt en zebra som springer från en man som tagit miste på älg och zebra under älgjakten.

Dock har vi inga zebror i Sverige, därmed har vi heller inga galna bilister.

Därför kan vi svenskar, med denna lyx, alltså skita i alla trafiksäkerhetslagar, förutom dom trafiksäkerhetslagar som är till för att inte starta kaos ibland vägarna. Rödljus, bland annat. Ungefär alla trafikregler är nödvändiga för bilister, dock inte för cyklister och fotgängare, då dom inte utgör någon större fara, mer än individuellt, genom att bryta mot säkerhetsföreteelserna som lagstiftats.

Rebell, ja det är verkligen något att satsa på! Att stå upp för sitt samhälle, genom att bryta mot en del av sveriges mest idiotiska lagar.

Men, nu vill jag inte att alla ni, kära bloggläsare ska gå och göra självmordsuppdrag på cykel, endast för att jag uppmanat er att göra det. Dessa självmordsuppdrag skall jag själv utföra.
Dock har jag ett litet problem, då min cykel fick punktering idag, då jag cyklade med fart, tappade kontrollen över cykeln, cykeln hamnade i en häck, och därmed dödade dess däck.
(Punktering, med andra ord. Förövrigt var det inte meningen att föregående mening skulle rimma).

Så, för att liva upp stämningen kan jag ju tillägga att jag har köpt lite mera juliga saker till skåpet, bland annat tre stycken väl förpackade risgrynsgrötsförpackningar (Oj, det var ett långt ord!).

Sedan så har jag köpt en back julmust, som glamoröst pyntats av alla möjliga olika sorters julglitter. Denna back med julmust delar jag med Flippan, så den står i hans skåp. I mitt fanns det ingen plats, då allt mitt juliga pynt tar upp all möjlig plats att placera ännu mer julobjekt på.

Och så har jag debatterad hejvilt och argsint med Jonas om att Farmor Anka är Kalle Ankas farmor, och inte knattarnas, då det är knattarnas gammelfarmor.
Fyfan, du skulle ha medverkat vid den debatten. För vilket temperament vi hade! Vi skrek och gormade, svor och spottade. Detta var på blodigt allvar, och den som förorade skulle besviket lämna platsen med svansen mellan benen. Men, jag hade gympa, så det var jag som fick bege mig iväg, och med det förlorade jag debatten på ett ungefär. Fast, det var  ju trots allt jag som hade rätt!

Sen så har jag ätit på Max hamburgerikedja, som precis intagit sin plats i Karlstad.
Där upptäckte jag att man kan ta ett Max-läskedrycks-glas och pressa ned en ketchupbehållare med ketchup inunder detta läskedrycksglas. Festligt värre. Och sedan lade jag märke till att läskeblasken var vattenutspädd.

Och så har jag suttit i en säng som man kunde trycka ihop sig själv i, och möjligtvis självdö om man vore tjock. För det var en sån där med kontrolldosa, så att man kunde dra upp ryggstöd samt där fötterna ska ligga i en säng. Trångt, festligt, men framförallt: Mysigt!

Nu ska jag vara lite petnoga, och därmed påpeka en liten missad detalj i julkalender. Klockan var 6 på julkalendern, det var samma datum i kalendern som det är idag. Alltså 6:e december. Och det var LJUST utomhus! Det är det verkligen inte den sjätte december klockan 6, i verkligheten!

Jag hittade alltså ett fel! Därför så ska jag skriva insändare, bestämma möte med julkalendermakaren för att argsint uttrycka min ilska och sedan hata julkalendern för alltid. Då skall alla julkalendrar ignoreras i obestämd tid.
Dock tror jag att jag ser julkalendern i morgon bitti med. Och några dagar till.. Äsch, vad tusan! Inte kan jag reagera så starkt på ett så litet fel. Jag menar, julkalenderproducenten är ju trots allt mänsklig. Och alla människor kan fela. Några lite mer, några lite mindre. Julkalenderproducenten är en sådan människa som felat lite mer än alla oss andra människor. Han är sämst, helt enkelt.

/Månen.

Tänk er. Ett pepparkakshus stort som hela Gävle kommun! Det är rätt stort det!

Men, nu är det inte pepparkakshus stora som Gävle kommun jag ska prata om. Det är.. Fisk!

Vad mycket sorters fisk det finns! Det finns stora, det finns små, det finna pyttesmå och jättestora. I alla olika färger. Ätbar fisk, akvariefisk, uppfiskad men icke ätbar fisk, insjöfiskar, havslevande fiskar. Vad mycket sorts fisk det finns!

Hmm.. Kändes lite tråkigt att prata om fisk. Och en beskrivning av dagen är bara tråkig. Jättetråkig. Det är så klassiskt att skriva bloggar om hur dagen varit. Det som är näst mest klassiskt är att skriva om hur dåligt man mår.

Men nu är det ju som så här. Jag har aldrig mått dåligt, för hur kan man må dåligt i ett så exemplariskt och underbart land som Sverige! Det är bara fjantar som mår dåligt i Sverige! Så är det!

Hmm.. Jag får väl ta en dagsbeskrivning ändå.

Sovmorgon i all ära!
Japp, sovmorgon, det hade vi! Underbart värre att sova till 09. Dock känner jag mig tröttare än vanligt på sovmorgnar. Utan att jag egentligen vet varför.
När jag kom till skolan låste jag inte cykeln, läskigt värre! För det var som så här: Låset var knepigt och fungerade inte att låsa. Så jag ställde den självsäkert i cykelstället, tänkte över synden en aning och traskade häftigt därifrån, väl medveten om stöldrisken. Cykeln oroade jag mig för hela dagen!

Lite andra festliga saker jag gjort idag var att duka upp ett julbord med allt mitt julpynt jag har i skåpet. Vacker placerat på julduken jag tagit med, satte jag dit halmbock och adventsljusstake. Utanför duken placerades någon tyggrej man ska ha på ost, som jag istället placerade på en rulle hushållspapper. Och sedan hade jag lite grönt och vitt julglitter som jag hängt så att det dinglade så vackert ned från min stol. Vinden porlade i nacken, och det var allmän julstämning vid bordet. (Där vi satt, alltså).

Sedan drog jag till Netto och inhandlade lite mer juliga saker till skåpet. Det som inhandlats var  pepparkakor, juliga klistermärken, polkagrisar, samt en Marabou chokladkaka med smak av nötter och russin. Chokladkakan har dock ingenting med jul att göra, så den kan ni räkna bort. Men billigt! Ja, det var det. Imorgon skall en back julmust inhandlas, så blir det julkalas dagarna i ända, fram till efter jullovet, då pyntet skall plockas ned. Och om vi vill verka rika så kanske vi bränner det, för att sedan köpa nytt nästa år. Då är man nämligen rik, om man har råd att göra det.

Sedan  så drog vi in till staden. Där förtärde jag två cheeseburgare, och informerade Flippans syster om att man inte skall testa G-krafter på en cocacolaflaska i ett rum med lågt tak och taklampa. Då kan nämligen Cola-flaskan slå i lampan. Och då får man Cola i hela rummet. Tråkigt värre måste man då torka upp det. Sedan så spillde en klumpeduns vatten på min ryggsäck, så jag hade starka planer på att slänga min ryggsäck. Och så bjöd jag Flippans syster på pepparkaka. Då kallade hon mig: Snällare än Flippan, vilket är väldigt snällt eftersom då Flippan är Flippans systers bror.

Sedan så skulle vi kalasa i en lokal, tillsammans med Marina. En liten överraskning var dock att det fanns en till person i lokalen. Nämligen en person som skulle bli en utav mina bättre vänner, sådär efter en halvtimmas möte. Corny heter han för övrigt. Han är tuff!

Sedan så tog jag upp ett gammalt intresse: Rugby. Jag har tränat rugby i en och en halv timma, galet värre!

Efter det drog jag tillbaka till lokalen med Marina och Corny! Dom hade det tråkigt, så jag livade upp deras stämning genom att dricka lite vatten.

Men Månen? Hur livar man upp stämningar genom att dricka vatten?
Det gör man inte. Jag ljög om att jag livade upp stämningen, det var nämligen lika tråkigt när jag kom och drack vatten, som det säkert varit fem minuter innan. Men, som ni vet har jag mitt mytomanisypmptom, och mytomani är inte en sak som är lätt att bli av med.
Dessutom har jag inte ens det symptomet, för någon läkare har inte gett mig den diagnosen. Om man nu kan ha en diagnos i mytomani, vilket jag inte är riktigt säker på. Jag får uttrycka mig mer om det då jag tagit reda på lite mer gällande detta ämne.

Ja, sedan var det en otroligt spännande bussresa hem, då jag upptäckte att mina hörlurar blivit "brusiga". Fysjutton för modern teknik!

Nej, min cykel rostar i blötan som pågår utomhus. Därför ska jag nu bege mig ut med en hårtork, och sitta där hela natten. Ha't kamrater och diverse bloggläsare som bara läser detta för att fördriva sin gyllene tid.

Sådär, då var 17,4 24:e-delar avklarade av detta dygn. Dagen som passerat har varit exemplarisk. Jag har nämligen pyntat mitt skåp i skolan. Oj, vad snyggt det är nu! Jag har en keramiktomte, två stycken julgransglitter (heter det "julgransglitter" i plural?), en halmbock, en ängel upptejpad och aluminumfoliet av en uppäten chokladtomte. Mycket vackert, det enda som saknas är chokladkalender, spelande julkort som spelar musik direkt man öppnar skåpet och elektricitet till adventsljusstaken. Men chokladkalender och spelande julkort skall inhandlas på torsdag.

Elektricitet, ja det får jag nöja mig med utan. För övrigt så är adventsljusstaken jag har i skåpet trasig, så det skulle inte göra någon större skillnad om jag hade elektricitet eller inte.

Sedan funderar jag på att hugga ned en mindre julgran ifrån skogen som är placerad på baksidan av Ilandaskolans baksida. Julgranar är nämligen ett måste, så här i juletider. Dock blev jag utskälld när jag hade julgran i skåpet i sjuan, på grund av en satans granallergiker. Dock var det inte granallergikern jag fick utskällningen av, utan en sträng kvinna som i princip förstört allt det roliga i mitt liv. Denna kvinnan jobbar på min skola, mer avslöjar jag inte, då tanten kan ta illa upp.

Sedan så har jag stirrat på förbipasserande vid mitt skåp. För att jag kände för att stirra på folk.

Och så har jag dragit upp några rullgardiner i ett mörkt rum!

Och sett på julkalendern klockan 07:15 imorse! Jag har aldrig gått upp så tidigt, men att se julkalendern var en smart plan att komma i tid till skolan.

För det är ju som så, att om man går upp så fryser man, och om jag då frusit hade jag velat gå tillbaka till sängen. Då skulle jag somnat. Sedan skulle jag sovt tills jag jag kommit försent till skolan, och därmed fått IG och frånvaro i många ämnen. Då hade jag verkligen legat risigt till. Kanske till och med blivit arbetslös, på grund av att jag inte klarat grundskolan.
Därför blir jag inte arbetslös genom att se på julkalendern, då den faktist gör så att jag motstår kylan på morgonen, istället för att traska tillbaka till sängen.

Julkalendern lockar inte mer än sängen, faktist. Det är bara så. Men, nu har jag i alla fall något som lockat en lite grann att gå upp. Vilket man inte har om man har ett mörkt mysigt rum, när det inte är december månad.  Därför blir det så av sig själv, att jag ser julkalendern. Go julkalendern!

För övrigt kom jag försent, även fast jag hade varit uppe och sett julkalendern i ottan. Men detta berodde inte på försovning i alla fall. Detta berodde på att jag kommit på i sista stund att jag var tvungen att krafsa ihop en förjäklarns massa julpynt, som prydligt skulle packas i en för liten ryggsäck. Med för liten ryggsäck menar jag att halva adventsljusstaken hängde utanför ryggsäcken. Dock väl förankrad i väl ihopdraget blixtlås.

Japp, jag har blixtlås på min ryggsäck jag! Men inte reflexer på den, då jag anser det vara fult.

Över till blixtlåset på ryggsäcken.
Japp, det är praktiskt med blixtlås där! Då kan man stänga igen, så att sakerna man placerat i ryggsäcken inte trillar ur. Det är bra!

Det var väl allt från mig idag, Månen, eran käre livskamrat. Må Jesus krafter vara med dig. Nej, jag är inte kristen. Det är bara ett uttryck, tror jag.
Förlåt om jag nu diskriminerar er, kristna, genom att säga att jag inte är kristen. Men, sådant är livet. Alla kan inte vara perfekta, vilket jag är.

Ha't (Ha det) allesammans!

Som somliga kanske har märkt, kära bloggläsare, så har jag bytt design på min blogg. Inte för att jag tyckte den förra designen var ful, utan för att den här desigen var mycket festligare. Bilden har jag gjort själv, med googlade bilder och Paint.

Bilden föreställer det mesta som cirkulerar kring mitt liv, så att ni ska få en liten personlighetsbeskrivning om hur jag är. Bara så att ni vet. Om ni är missnöjda med designen, eller att den stör er på något vis, så säg till. Men jag kommer inte ändra den för den sakens skull heller! Där fick du så att du teg!

För jag är verkligen nöjd med vad jag själv producerat med mina bara händer. Den bilden är snits till tusen! Go Månen, du rockar fett!

Rullstolsbarnet på bilden har ingenting med mig att göra. Den var bara festlig att ha med. Den passade så bra emot det svarta, och det neonljuslimegröna "Månen" som är väl placerat precis bredvid.

För övrigt: Om man klickar på pilen till vänster, under mina inlägg här i december (På almenackan) kan man se även dom inlägg jag skrivit i november. Praktist värre. Läs dom inläggen också, så gör ni en Måne glad. Om ni redan läst dom; läs en gång till. 

Ja, här sitter jag då med öronbedövande musik som spränger ljudvallarna.
Det är The Strokes - First Impressions Of Earth-skivan som spelas på hög volym.

Jaja, för att komma till saken. Jag har upptäckt något otroligt faschinerande. Karlssons universalklister brinner som satan!

Det hela började med att jag satt i mitt rum, jag var uttråkad och så.. Jag drog mina ögon igenom mitt ostädade rum. Så, helt plötsligt såg jag det!
Det var som att hela världen stannade till, jag var överväldigad. Karlssons universalklister, som då låg i mitt rum, hade varningstecknet: Brandfarlig. Jag skuttade upp och ned, då jag gjort denna upptäckt. Vad tur man kan ha alltså. Tur att slumpen valde att jag skulle vara uttråkad.

Så, jag satt där med klistret i vänsterhanden, tändstickor i andra. Här ska eldas, för fasen. Så jag tog en NEC-E313-handbok, hällde på lite klister och fjuttade på. Det brann riktigt bra faktist. Så jag ökade dosen kalasklister, och placerade det på en annan plats. Jag öppnade fönstret, och lade det på fönsterbrädet. Nu knastrade det, sprakade det och framförallt. Det brann i stor mån!

Ytterligare en doseringsökning med Karlsson's, och lät det droppa utmed fönsterkarmen. Nu, nu jävlar kom en faschinerande upptäckt. Jag tände på dropparna, och vips! Dom formade sig till brinnande bollar och föll ned!

Wow, wow, wow! Detta var ett väldigt faschinerande fenomen. Dock avslutade jag mina experimentella pyromaniska försök efter detta pojkstreck, som jag utfört i min ensamhet.

Nu tänkte jag så det knakade: Jag kom på en sak!

Fysatan vad man skulle kunna tortera någon med Karlsson's. Att dränka in någons hand i Karlsson's och fjutta på! Det skulle vara en hettande smärta som inte skulle kunna gå att bli av med, då Karlsson's är väldigt svårt att få bort från handen. Speciellt svårt skulle det nog vara i paniktillstånd.

Inte för att jag tänkt utöva detta illdåd, men. Det var bara en tanke.

Så, nu för att komma till en annan sak. Låt oss kalla henne för "J".
"J" inandades ett NO-experiement med Litium och vatten. Detta ledde till förödande katastrofer, då min käre kamrat slutade sin dag på sjukhus och bortamputerade ben.

Nej. Jag ljög bara. För jag är en simpel lögnare, född till att luras. Jag lurar allt och alla. Mytomani är vad det symptomet kallas. Dock ljuger jag bra.

Det stämde med att "J" inandades NO-experiment med Litium och vatten. Men inte dom katastrofala effekterna jag berättade om. Det slutade med att hon hade det stickigt i strupen. Hon överlevde, med alla ben i behåll och utan sjukhusvistelse.

För att komma över till ytterligare en sak: Julkalendern 2007, En riktig jul.
Jag ska härmed ge er en recension av hur årets julkalender är:
Dom två avsnitt jag sett har varit lyckade till tusen! Nostalgin flödar, då det inte är någon tramsig julkalender gjord på ett fåtal timmar, med ett manus som är värre än Ilandaskolans ventilationssystem.
Detta vet jag inte om jag tycker faktist. Men den håller väl någolunda klass, om man jämför med T.ex  Håkan Bråkan's jul (Om det nu var så den hette).
Håkan Bråkan's jul var en julkalender som jag anser vara botten. Tio tummar ned av tio möjliga.

För övrigt vill jag säga: Jag tycker inte Ilandaskolans ventilationssystem är dålig. Det är bara alla andra som tycker det, men jag märker ingen skillnad på luften hemma och Ilandaskolans.

Och, för att lägga till en tillägelse. Året innan det året jag föddes (1992), så visades den bästa julkalendern. Sunes Jul.

Nej, nu ska jag bege mig in i särskolan med saneringsdräkt, syrgastuber, vitlök, silverkors, pålar och diverse andra istrument som kan tillkomma vid vampyrjakt. Det är nämligen så att det bor vampyrer och andra läskiga monster där.

Jag var ett steg närmare skepparkransen, men så upptäckte jag att det var lurendrejeri. Det var inget riktigt skägg man kunde få i jul, utan ett simpelt tomteskägg.
Bara för det ska jag länka till den helvetiska sida som lurade mig i så stor grad, att jag faktist hade hopp om skepparkrans redan innan årsskiftet.

http://www.stadium.se/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/Stadium-SwedenB2C-Site/sv_SE/-/SEK/AffiliatePrefix-Start?ProgramUUID=4WXCROimuykAAAEW8QxSr0PJ

Den fanns som msn-reklam nämligen. Jag klickade på länken. Det första jag tänkte var: Ett medel som får skäggväxten att påskyndas en aning! Här ska handlas mirakelmedel!

Men, i skuggan döljer sig mörker. Eller något dylikt.
För, det var ju som så att allting var baserat på en fet, jäklarns lögn. Jag måste otåligt vänta på min skepparkrans jag.

Skäggväxt är faktist inget faktum för mig, då jag endast har ett par hårstrån. Några förbankade fjuttiga FJUN! Fy fan för Stadium, som går ut med lurendrejeri-reklam-kampanjer.

Skepparkransen ser jag fortfarande som något så långt bortom verkligheten. Den ligger så långt, tidsmässigt sett borta.

Det känns som en skepparkrans jag aldrig kommer få dra mina fingrar igenom, klia mig i skägget och fundersamt sucka över alla livets bekymmer samt alla urlöjliga husdjur med hemstickade kläder.

Skepparkrans, en julklapp jag inte kan få av varken tomten, mamma, Torstein eller Björn Skifs. Men, om någon skulle vilja upptäcka detta mirakelmedel som påskyndar effekten av skepparkrans, så här är en pôjkvasker som är väldigt intresserad.

Detta inlägg kanske blev för mycket för er, men nu kanske ni inser hur mycket jag verkligen vill ha skepparkrans.