Som somliga kanske har märkt, kära bloggläsare, så har jag bytt design på min blogg. Inte för att jag tyckte den förra designen var ful, utan för att den här desigen var mycket festligare. Bilden har jag gjort själv, med googlade bilder och Paint.

Bilden föreställer det mesta som cirkulerar kring mitt liv, så att ni ska få en liten personlighetsbeskrivning om hur jag är. Bara så att ni vet. Om ni är missnöjda med designen, eller att den stör er på något vis, så säg till. Men jag kommer inte ändra den för den sakens skull heller! Där fick du så att du teg!

För jag är verkligen nöjd med vad jag själv producerat med mina bara händer. Den bilden är snits till tusen! Go Månen, du rockar fett!

Rullstolsbarnet på bilden har ingenting med mig att göra. Den var bara festlig att ha med. Den passade så bra emot det svarta, och det neonljuslimegröna "Månen" som är väl placerat precis bredvid.

För övrigt: Om man klickar på pilen till vänster, under mina inlägg här i december (På almenackan) kan man se även dom inlägg jag skrivit i november. Praktist värre. Läs dom inläggen också, så gör ni en Måne glad. Om ni redan läst dom; läs en gång till. 

Ja, här sitter jag då med öronbedövande musik som spränger ljudvallarna.
Det är The Strokes - First Impressions Of Earth-skivan som spelas på hög volym.

Jaja, för att komma till saken. Jag har upptäckt något otroligt faschinerande. Karlssons universalklister brinner som satan!

Det hela började med att jag satt i mitt rum, jag var uttråkad och så.. Jag drog mina ögon igenom mitt ostädade rum. Så, helt plötsligt såg jag det!
Det var som att hela världen stannade till, jag var överväldigad. Karlssons universalklister, som då låg i mitt rum, hade varningstecknet: Brandfarlig. Jag skuttade upp och ned, då jag gjort denna upptäckt. Vad tur man kan ha alltså. Tur att slumpen valde att jag skulle vara uttråkad.

Så, jag satt där med klistret i vänsterhanden, tändstickor i andra. Här ska eldas, för fasen. Så jag tog en NEC-E313-handbok, hällde på lite klister och fjuttade på. Det brann riktigt bra faktist. Så jag ökade dosen kalasklister, och placerade det på en annan plats. Jag öppnade fönstret, och lade det på fönsterbrädet. Nu knastrade det, sprakade det och framförallt. Det brann i stor mån!

Ytterligare en doseringsökning med Karlsson's, och lät det droppa utmed fönsterkarmen. Nu, nu jävlar kom en faschinerande upptäckt. Jag tände på dropparna, och vips! Dom formade sig till brinnande bollar och föll ned!

Wow, wow, wow! Detta var ett väldigt faschinerande fenomen. Dock avslutade jag mina experimentella pyromaniska försök efter detta pojkstreck, som jag utfört i min ensamhet.

Nu tänkte jag så det knakade: Jag kom på en sak!

Fysatan vad man skulle kunna tortera någon med Karlsson's. Att dränka in någons hand i Karlsson's och fjutta på! Det skulle vara en hettande smärta som inte skulle kunna gå att bli av med, då Karlsson's är väldigt svårt att få bort från handen. Speciellt svårt skulle det nog vara i paniktillstånd.

Inte för att jag tänkt utöva detta illdåd, men. Det var bara en tanke.

Så, nu för att komma till en annan sak. Låt oss kalla henne för "J".
"J" inandades ett NO-experiement med Litium och vatten. Detta ledde till förödande katastrofer, då min käre kamrat slutade sin dag på sjukhus och bortamputerade ben.

Nej. Jag ljög bara. För jag är en simpel lögnare, född till att luras. Jag lurar allt och alla. Mytomani är vad det symptomet kallas. Dock ljuger jag bra.

Det stämde med att "J" inandades NO-experiment med Litium och vatten. Men inte dom katastrofala effekterna jag berättade om. Det slutade med att hon hade det stickigt i strupen. Hon överlevde, med alla ben i behåll och utan sjukhusvistelse.

För att komma över till ytterligare en sak: Julkalendern 2007, En riktig jul.
Jag ska härmed ge er en recension av hur årets julkalender är:
Dom två avsnitt jag sett har varit lyckade till tusen! Nostalgin flödar, då det inte är någon tramsig julkalender gjord på ett fåtal timmar, med ett manus som är värre än Ilandaskolans ventilationssystem.
Detta vet jag inte om jag tycker faktist. Men den håller väl någolunda klass, om man jämför med T.ex  Håkan Bråkan's jul (Om det nu var så den hette).
Håkan Bråkan's jul var en julkalender som jag anser vara botten. Tio tummar ned av tio möjliga.

För övrigt vill jag säga: Jag tycker inte Ilandaskolans ventilationssystem är dålig. Det är bara alla andra som tycker det, men jag märker ingen skillnad på luften hemma och Ilandaskolans.

Och, för att lägga till en tillägelse. Året innan det året jag föddes (1992), så visades den bästa julkalendern. Sunes Jul.

Nej, nu ska jag bege mig in i särskolan med saneringsdräkt, syrgastuber, vitlök, silverkors, pålar och diverse andra istrument som kan tillkomma vid vampyrjakt. Det är nämligen så att det bor vampyrer och andra läskiga monster där.