Imorgon så far jag bort, långt bort! Långt bortom verklighet och civilisation. Till ett land vars namn är Eda.
Eda är ett magiskt land som man bara kan nå med sin fantasi. Så länge man kan minnas har fred och frihet härskat. Människor, alver, dvärgar och andra väsen har levt i harmoni med varandra. Men nu har något hänt. Mörka moln har dragit in över Eda. I skuggorna börjar onda varelser att röra på sig. Som snart kommit över 9 magiska runor, och den heliga kristallen Lohan. Efter hårda strider lever nu invånarna i Eda i skräck. Allt hopp står till en gammal sägen, som berättar om  hur några Mån-barn en dag ska befria Eda. En hård kamp väntar.

Eda är isolerat från verkligheten, om inte vägarna är skottade. I Eda bor det gräddfyllda älgar, violetta harar och rödgråa kor. Kort sagt, det ligger ute på landet. Landet har ingen huvudstad, utan är bara ett bondesamhälle.

Imorgon, då kommer jag hem också. Och vem vet, kanske jag pratar norska eller edaiska. För det pågår mystiska saker där borta. I Eda bor en gräddtörstig älgjägare, som begav sig ut på jakt förr i tiden. Grädden i älgarnas ådror är som grädden på moset, i hans annars rätt tråkiga, isolerade vardag.
Det är denna jägare jag ska besöka imorgon.

Landet ligger ungefär vid den norska gränsen, men också nära den svenska gränsen om man ser det från norrmännens sida. Dock ligger det faktist i Sverige. Landets befolkning ligger väl på ungefär.. högst 26 personer skulle jag kunna gissa på. Det är ödsligt. Folktomheten gör landet ännu mer mystiskt. Det är inte bara mystiska djur, som gör att man anar oråd.

Landet, det finns nästan inte. Ingen vet vad det är, men jag kan säga som så mycket att det ligger någonstans ganska långt utanför Arvika.
Landets myskohet ligger på 10 av 10 möjliga.

Eda lever i skräck, och det är min plikt att förgylla deras vardag. Jag ska utrota alla små farliga djur, samt älgar som lever i bondesamhället. Folket i Eda skall åter få uppleva harmoni och fred. Jag ska till och med bege mig ut på detta spektakel redan i ottan. Jag satsar allt, på att få min hjältestatus uppgraderad och mäkla fred. Gräddfylla älgar, violetta harar samt rödgråa kor, här kommer en Måne som ska se till att det fritt går att passera på Eda's ibland snö-övertäckta vägar.

Verkligheten, civilisationen, kamrater, folket! Min saga jag nu berättat är sant! Eda finns faktist, på riktigt! Dock har en del överdrifter förekommit, och det jag egentligen ska göra i Eda är att träffa min mormors bror. Samt hans fru. Det är ganska så tråkigt.

Idag har jag varit på musikal. The Weddingsinger. Usch, så jag kände mig som en högkulturell fjant. Skönt att det är över. Dock var det inte så dåligt som jag trott det skulle vara.

Puss och kram, adjöken kamrater!