Nu har jag äntligen skaffat mig ett fysatans jäkla stort bloggimperium, lägligt till min födelsedag. Ja, för jag fyller ju år imorgon. Det vet ni väl alla om?

Om ni inte vet det, och inte skaffat present, så får ni då pallra er iväg raka vägentill närmast nattöppna affär och köpa mig någonting fint, för jag förväntar mig att få alla presenter precis klockan 00.01 den tjugonde november.

JAG FYLLER ÅR! Hurra!

För övrigt ska jag börja odla mustasch då, för det kan man när man är 16 år..

Ralf, i blåa jeans, blå tröja, gul halsduk, gula stövlar och gula fillingar kollar på boxning. Han går på möbelbyggarlinjen. Alla andra i hans klass har fått betala 9000 kronor för att få gå i den klassen, men Ralf har en kändispappa, så han slipper. Efter att ha kollat ett tag på boxningen tänker han: det där måste jag pröva imorgon, på skolan. Sedan går han och skjuter varenda klasskamrat i skallen med en bazooka. Fan vad ensam jag blev nu, tänker Ralf. Så därför går han och letar vänner i paralellklassen. Han träffar Lukas.

Lukas, en kille helt klädd i oranget och vitt, går i klassen bredvid, handelsprogrammet. Handelsprogrammet består av snällisar. Alla utom Lukas. Han är nämligen maktgalen. Lukas bygger en stor båt, större än alla andras små futtiga vindruvor dom försöker sälja på torget. Lukas säljer sin båt. Lukas inser att han behöver bli ännu rikare, så han köper upp alla vindruvsstånd som hans klasskamrater ställt upp. Sedan skrotar han dom, och skaffar sig monopol på all vindruvsförsäljning i hela staden.

Nu ligger staden i Lukas händer. Hela befolkningen har dött. Priserna på saker i staden har stigit såpass mycket att ingen har råd att handla. Ralf går fram och skakar Lukas hand.

Tillsammans tar dom glada kamraterna över världen.. Och allt är frid och fröjd..

Jag blir en trött, sliten och sovande satellit av dagisbarn. Jag är inte som i mitt vanliga tillstånd - svävande runt jorden. Jag är tung och tjock. Jag vill helst ligga på en soffa och bara sova skiten ur världen.. Det är vad jag gör också, på min praktikplats.

Min nattliga sömn inträffar sällan (Månen är vaken på natten), så därför får jag ta åt mig dagar att sova på. Nätter är för svåra. På nätter tänker man finurliga saker, som till exempel på hur man förstör stora industrimaskiner med hjälp av grovsalt, eller hur fantastiskt översmart Yoda är i alla Starwars-filmer. Nätter förbrukas ofta till tänkande.

Min dag på dagis var i övrigt förbankat trist. Jag förstår inte hur barn kan roas av blöt sand och samma jädrans historia femton gånger. Jag var så trött på mina dagiselever, att jag under min rast råkade somna i soffan. Jag vaknade en timma senare, och var totalt förvirrad. Vad händer, tänkte jag? Vart är jag? Det slog mig att jag var kvar på dagiset Boken..

Där finns det en unge som spillde mjölk med flit, bara för att jag ska få torka. Fan vad dom utnyttjar sin lilla längd. Dom är verkligen intelligenta, när dom ser sin chans att vara så rebelliska dom möjligen kan vara, i så små år. Dom får nämligen inte skuld för någonting. Dom får gratis slavar, som klarar upp oredan dom själva bara står och hånskrattar åt.

Elakingar! Nejdå. Dom är faktiskt bara jävligt intelligenta. Dagisbarn borde vara sånt folk man hänger med. Vilka jäkla bus man skulle kunna hitta på!
Bättre ett dagisbarn i farstun, än en klasskamrat i bastun, som det gamla ordspråket lyder.

/Månen.

PS: Idag har jag sett Saw 5. Jag tror att jag vill såga den totalt. Den har ingen direkt handling, och sätten personerna dör på är inte så originella. Vi var i alla fall ensamma i salongen, så vi har busat för fulla muggar. Vi gjorde skuggfigurer på duken, kastade pistagenötskal och pratade högt med varandra. Dessutom stängde vi aldrig av mobiltelefonerna!

Jag satte mig på ett spetsigt objekt, så att min hand började blöda. Det gjorde ont.