Glada kamrater. Det är med en klump i hjärtat jag är tvungen att meddela detta, men måste man så måste man.

Jag tror att jag måste andas ett tag bara. Sedan uttrycker jag mig, med finfina ord, skrivna just här; på denna blogg. Jo. Det som är sorgligt att berätta, är det att jag har fått en bula i huvudet.

Beror det på mig? Nännemen. Det beror på en utav mina Satans klasskamrater. Han lurade i mig att vi skulle köra en tävling. Sedan slog han till mig med ett järnrör i huvudet. Jag var alltså inte med om någon tävling.

Nej. Så gick det inte till, men en bula, det har jag. Den fick jag för att min nedrans klasskamrat sa att vi skulle tävla i armgång uppför trappstegen till IV-barnen. Jag hoppade för att nå, och slog i huvudet i en grön metallbalk. Och nu har jag så ont i huvudet att jag känner för lite volleyboll, eller någonting som lindrar min djupa sorg i lika stor grad.

FAN! Varför ska mina klasskompisar vara förjävliga?