Dagen borde egentligen firas med chips. Men för tillfället är jag för mätt för chips. Men chips har vi hemma, så jag skulle ju kunna ta mig ett chips. Nja. Jag var inte så värst sugen på chips, och jag är alldeles för mätt.

Att äta saker är gott, ibland. Inte när man är mätt, för då är det bara äckligt. Om maten man äter (i mitt fall chips, alltså inte mat, utan snacks) är äcklig, är det heller inte gott. Vad gör då mat gott, och varför finns det äcklig mat?

En del människor anser att det finns moraliska skäl till varför dom tycker något är äckligt, ta som exempel vegetarianer. Vegetarianer är ett folkslag som tycker att kött är äckligt, men det behöver inte vara så att det är deras smaklökar som säger: Nej tack, det här smakade inkokta larver. Nej, så är det faktist inte i alla händelser inom det här ämnet.

Vegetarianer lurar nämligen sina smaklökar, för att smaklökarna ska tro att kött är äckligt, för att dom tänker annorlunda än vi vanliga människor. Dom tänker att kött är döda djur, och döda djur är inte gulliga, dom är äckliga. Så tänker inte jag. Jag tänker att kött är kött.

Däremot kan smaklökarna lura själva vegetarianen till att äta kött ibland, bara för att smaklökarna verkligen vill ha det där lilla extra. Det där som smaklökarna så länge längtat efter. Ett sånt här lurendrejeri skedde faktist idag, i min jäntas boning på Hammarö. Hon råkade nämligen äta köttfärs, och efter att hon fått reda på att det var köttfärs skrattade jag så att jag nästan balanserade salladshuvuden på näsan. Så kul var det!

Hon däremot tog det hårt. Hon kände sig antagligen som en nersupen, frånskild cricketspelare i Londons slumkvarter, dagen efter att den tagit livet av sig, samtidigt som dess son hamnat i fängelse för han snott en cykel från en annars så glad, cyklande liten söt femåring. Som pricken över i har säkert sonen provat knark också.

Oj. Nu spårade det ur. Jag ska förklara en annan sak för er i detta inlägg också, kom jag på. Det skälet till att det finns äcklig mat, som är äcklig på riktigt, och inte ens muterade stålbeklädda smaklökar skulle klara av.

Skälet till att det finns äcklig mat (på riktigt) är: Om man skulle kunna äta äcklig mat, skulle man även kunna tugga grus på fritiden. Det smakar nämligen likadant, bara det att grus smakar mer stenigt, och äcklig mat smakar mer som sockerfri müsli med 50 % torkad banan.

Sådär, då har man förklarat något vi alla människor alltid funderat på.