Vi alla vet att befolkningen som inte bor vid Strömstad, Göteborg eller övriga kustbitar i Sverige har det lite svårt med surfning, eftersom insjöar inte särskilt ofta erbjuder dom härliga vågorna som öppna hav kan göra. Dock kan inte heller Sveriges hav ofta erbjuda några finare vågor, vilket resulterade i en lösning, som dock inte introducerades i Sverige fören 2000-talets början. Men efter den svenska longboardrevolulutionen kunde även dalmasar och uttråkade göteborgare kunna uppleva känslan av surfing, utan att behöva traska ända bort till Kalifornien.

För det var i Kalifornien det hela började. Året var runt 1950, och Kalifornieborna var exprimentella av sig. Tonårsrebellerna behövde någonting att skrämma tarmsystemet ur sina mödrar på, så därför kombinerade dom en surfbräda med en skateboard, för att kunna uppleva farter, hård asfalt och imponerade brudar. Kaliforniens backar var underbara för att uppleva allt det här. Longboarden uppnådde extrema farter, och 50-talet låg rätt i tiden, för att imponera på.

Nu behövde inte invånarna till Rocky Mountains ångra sig så väldigt mycket, för att dom flyttat till ett så sablarns tråkigt ställe. Nu kunde till och med farfars gamla asfaltsåker, där det planterades betong, användas till att tillfredsställa sitt adrenalinbehov. Eftersom Rocky Mountains asfaltsåkrar inte är några slätter, kunde farfars asfaltsåker bli ett riktigt paradis, för Rocky Mountain-invånarna. Longboarden var född i U.S.A

Det skulle dröja cirka 50 år, till det att något geni introducerade den i Sverige, och "longboardboomen" gjorde sig hemmastadd. Vilket idiotdrag, att inte introducera det tigigare, skulle jag vilja påpeka. Det fanns nog väldigt många svenskar redan på Jesus tid, som inte hade sätt att tillfredsställa sin surf/longboardabstinens på.

Efter "boomen" fick 90 samt 2000-talets generationer uppfostras till att farter inte var någonting att vara rädd för. Föräldrarna ville att barnen skulle nå så hiskeliga toppfarter, att en enkrona fastklistrad i en spånskiva med hjälp av superlim skulle lossna av bara vinddraget.

Longboardsekten "The Rolling Clusterbombs" fick mycket kritik, för att man redan innan barnen lärt sig gå, tryckte ned dom på en longboard och släppte ned dom för 45-gradiga 1-kilometersbackar. Nu ljög jag, vilket naturligtvis ger mig IG. Det finns ingen sekt som heter "The Rolling Clusterbombs", det finns antagligen inte så oansvariga föräldrar som släpper sina ungar på en longboard i 45 graders lutning, för att sedan darra som en gris inför en kastrering, och backar som är 45-gradiga och en kilometer långa är sällsynta. Förlåt för att jag ljög, Britt-Marie. Dåligt av mig! Men notera att det bara är dom två föregående styckena som är en lögn.

Nu fortsätter jag med sanningen. Sanningen är ganska tråkig, när det gäller det mesta. Dock inte med longboard! Longboard innebär så mycket mer än bara själva brädan. Adrenalinet, hjälmen som är obligatorisk, asfaltsbackar och svetten som börjar rinna, när man kör på en väl trafikerad motorväg. Det finns även en finare form av longboardåkning, kallad "skitching". När man "skitchar" tar man tag bak på en buss och åker efter bussen, för att uppleva en äventyrskick som heter duga. Bromsar bussen kraftigt, då dör man, tappar man greppet ute på E18, då dör man ännu kraftigare och får polisen tag i en, då är det rökta fläsket stekt. Då blir man riktigt suicidial, och dör ändå.

Försäkringen för att utöva skitching är ingen annan än en livsförsäkring. När bussen når farter som 120 kilometer, då är det fasiken bara att hålla sig kvar på brädan. Om inte, tja, då vet du vad du ska med livsförsäkringen till, i alla fall.

Det finns dock negativa saker med longboard, också. En longboard är en ganska dyr sak, om man inte hittar en billig. En billig longboard är antagligen stöldgods, eller bara av väldigt dålig kvalitet. Longboardpriser ligger på runt 2500 till uppemot 10 000 för elitbrädorna. Annars är allting positivt med longboard!

Det som kostar till en longboard är:
- Truckar. Mycket dyra, för att vara så små. Dubbeltruckar är lyx!
- Själva brädan. Priset kan ligga på.. Ungefär jättemycket pengar!
- Hjulen. 449 får du ett par hyfsade hjul för, kan man väl sammanfatta det som.

Kommunen har inte anlagt några longboardarenor, dock har dom byggt en väldigt fin longboardbacke i Kronoparken. Detta är inte en officiellt förklarad longboardbacke, men inom Karlstadvärlden är Kronoparksbacken kännt för dess fina kurvor och lutning. Karlstads "undre longboardvärld" känner verkligen till den backen. Men, om man ska åka där, då gäller det ju att inte ha plånboken med sig, som alla Karlstadbor vet..

Det finns ett gäng i Karlstad som utövar longboarding, dock inte i någon förening. Eller, egentligen. En hemlig förening. Denna hemliga förening är Karlstads undre värld. Det lite hemliga och mystiska, liksom. Vi kan kalla föreningen för "Longboardligan". Jag själv är medlem där, vilket naturligtvis väcker misstankar mot mig nu. Eller hur, Britt-Marie? Men jag kan ju avslöja att "Longboardligan" inte pysslar med varken grov kriminalitet eller lättare form av kriminalitet heller, för den delen. Vi pysslar helt enkelt bara med att utföra longboardåkning tills vi dör.

Tidningar finns det inga som är direkt inriktade mot just longboarding, dock finns det skatetidningar. Skatetidningar kan ibland ha små notiser med longboard, eller dylikt. Dock sällan större artiklar, eftersom longboard bara är för dom som är redo att dö för longboarden. Dom som har den rätta gnistan, liksom. Den här lilla folkgruppen, som verkligen älskar sin sak. En sån som jag!

 Natten som passerade igår, förbrukade jag inte i mitt kära gamla trevliga hus, här i den fina lila "förorten" Skåre. Jag förbrukade den i totalt mystisk stadsmiljö, med lampor, sabotagebrott och knarkargrodor. Allt sånt som finns i äkta stadsmiljö. Denna mystikens kväll upplevde jag hos min ännu mer mystiska fader! Min mystiska fader, som valt att flytta till den mystiska staden.

Alla ljud är mystiska. Allting är mystiskt med staden. Det är som att någon sitter och styrketränar för att inte brinna upp. Rädda sitt eget skinn, så att säga. Allting i staden är som kladdig apelsinjuice, liksom!

Pappa till och med smygfotograferade hur det ser ut, när jag sover i stadsmiljö. Så mystisk är han!

Norrstrand är alltså ett område som ligger mitt i Karlstad, ungefär. Jättecentralt. För att ni ska bilda en klarare uppfattning om Norrstrand, publicerar jag även en bild på hur deras kyrka ser ut. Kyrkor, som förövrigt dom också är mystiska om dom ligger i staden. I stadskyrkor ber dom inte till Över-Fisko, eller tackar varken Anders och Måns för allt det ljuvliga i världen.

Dom ber till Gudde! Gudde fjantsopp! Övriga aktiviteter dom pysslar med i stadskyrkor är att kasta frukt på missfoster, dricka sand, pissa på kepsar och filma stillastående bensin. Everythin' is so fuggin creepy in da town!

Slutligen publicerar jag även bilden på när jag såg några grodor knarka igår, när jag skulle gå och lägga mig. Jättehemska saker!

För ungefär två veckor sedan ställde jag upp i Bryngfjorden Big Air.. I söndags fick jag reda på att att människor tagit bilder på mig. Nu har jag fått en del av bilderna skickade till mig..

Så ni kan ju själv få beskåda Månen "Vrålåk" Moonlanders fina hopp, men det är jobbigt att ladda upp bilder på bloggen, så ni kan få besöka min Bilddagboksprofil istället..

MrMoonlander. Om ni nu är mer intresserade av mjölkens historia och kärnfysik, så har ni ingenting att hämta på min bilddagboksprofil, eftersom det ändå mest bara handlar om skryt. Så skit i att besöka den!

Jävlar så fint trick jag hittade på igår, när jag cruisade på staden med min longboard. Men stämningen är inte lika vacker som tricket, vilket framgår av filmen..

Men checka tricket out, alltså! En sensation i longboardvärlden!

Jag äter gamla ostmackor, och är på älgjagarhumör. Egentligen är jag mest taggad på att bli ihjälslagen av ett coolt gäng , kallat Cool gang. Jag ska verkligen provocera dom till att slå ihjäl mig, för finns det något coolare än att kunna skryta om att man blivit dödad av Cool gang? Jag ska se till att jag blir ihjälslagen imorgon. Jag ska inte ha med saker av värde.

Jag hade med min longboard när jag mötte dom förut. Dom försökte sno min longboard för att slå ihjäl mig med den. Tyvärr är jag alldeles för rädd om min longboard, för att jag skulle tillåta det. Och tyvärr är jag alldeles för stark för att dom ska kunna rycka den ifrån mig. Så Cool Boy klargjorde för mig att vi hade en "ouppklarad sak att ta hand om". Sedan sa han att vi skulle gå in i skogen, så antingen hade han förberett en fin överraskning åt mig, eller så skulle Cool Boy ta fram sin farliga kökskniv igen.

Någonstans i hela fadderullan förklarade jag att jag inte var så sugen på att dö just idag. Cool Boy taggade till som fan och knuffade ner mig i en buske. Jag förklarade att busken var jättebekväm, och att jag inte längre hade någonting emot att bli dödad, eftersom jag hade det så bekvämt i buskarna. Cool Boy blev chockad. Han försökte även hota min kära kamrat Fredrik, men eftersom Fredrik inte har någonting med "grälet" att göra blev det genast jag som taggade till. Jag förklarade för Cool Boy att det var jävligt dumt av honom att blanda in utomstående. Dom försökte nämligen sno även hans longboard, för att slå ihjäl mig. Och Fredriks longboard är alldeles för fin, för att aldrig mer kunna användas efter att ett skallben dinglar i truckarna.

Jag fortsatte dra lite kaxigheter, och berätta för dom att dom skulle ge blanka fan i vad dom höll på med.

Cool Boy jagade mig. Jag sprang, dock inte för att jag är rädd för att få en så häftig död som att bli mördad av Cool gang, utan för att min longboard kostar 1100 kronor, och att Cool Boy garanterat skulle repat den om han fortsatt med sina farligheter.

Imorgon ska jag inte traska med min longboard. Då blir mina möjligheter till framgång, kändisskap och dumdristighet större.

/Månen.

Arbete hos Farmor. Tröttsamt, lönsamt och stillsamt. För Skattkärr är verkligen tyst. Skattkärr är en liten "stadsdel" som inte ens har stadsbusstrafik. Skattkärr är ett väldigt fint område. Dock är Skattkärrs närmaste området Kronoparken, vilket verkligen inte är fint. Kronoparken är jättedåligt! Det är Karlstads ghetto. Ett riktigt jädrans slumområde, där man bör akta sig riktigt noga,  annars har man inte plånboken i fickan när man traskar ut från Kronoparken.

En annan mystisk sak med Kronoparken är att det börjar spelas arabmusik när man åker stadsbuss igenom Kronoparken. Radion switchas på, och vips dansar det magdansöser i takt till "Korshy Kharmita" runtom i bussen. Den där låttiteln hittade jag bara på, tyvärr. Men något i stil med det, i alla fall.

Arbetet hos Farmor tar en jädra tid att utföra. Alltid. Även om det bara handlar om att flytta en kvist från postlådan till uterummet, så tar det minst 2 timmar. Därför är det lite påfrestande, att man måste boka in hela dagar, för att utföra ett arbete som i vanliga fall tar en kvart. Förklaringen till varför det tar sådan tid är faktiskt en ypperligt trevlig förklaring. Man får fika hela tiden.

Ungefär så här ser schemat ut, när man jobbar hos Farmor:

11:00 - arbete.
11:15 - fika.
11:45 - arbete.
12:00 - glasspaus.
12:20 - arbete.
12:30 - lunch.
13:00 - vila på maten.
13:45 - arbete.
14:00 - fika.
14:30 - arbete.
14:58 - pratstund med farfar.
17:00 - arbete.
17:30 - glasspaus.
18:00 - arbete.
18:05 - utbetalning av lön, och ett ordentligt avsked.
18:45 - hemfärd.
19:05 - hemma.

Denna dagen lär gå till historian. Eller åtminstonde min historia. Denna dagen står för framgång, lycka, succé och Saddam Husseins död. Jag är nämligen såpass glad att jag kan hosta upp kalaspuffarna som jag åt för jättelängesedan. Ni vill säkerligen veta varför?

Jag har svaret i mitt huvud nu, bara för att retas med er. Jag tänker inte avslöja någonting alls, om varför jag är så glad. Men det lär smyga fram lite smått och hemlighetsfullt. Men detta är nog en dag som verkligen förändrade min sommar från att vara småtråkig till att bli den bästa sommaren i mitt liv. För jag ska ha en tokfestlig sommar. 

/Månen.

PS: Idag köpte jag biljett till Peace & Love. Det var kul!

Igår arrangerade jag grillfest. En mycket trevlig tillställning, med ungefär 17 grabbar. Vi lyssnade på Backstreet Boys, grillade grönsaker och körde ett riktigt ordentligt gympapass i bara kalsongerna, vid rondellen i Skåre. Efter detta tänkte vi avrunda kvällen med filmen "Brokeback Mountain", men det blev aldrig av. 

I alla fall var det ett riktigt hejdundrande korvparty!