Torsby var tråkigt. Riktigt, riktigt tråkigt. Älgjagarstugan erbjöd dessutom bara Bredband, så planerna på att lägga ned bloggen kunde inte fortgå. Så nu har jag skjutits tillbaka till den dunkla bloggträsket, och är lika fast här som man är när man slickar på glassbilens frys en somrig septemberdag. Vilket är ganska dåligt, med tanke på att jag egentligen borde ha ett liv att sköta.

Mitt liv sköter jag väldigt, väldigt dåligt. Eftersom mamma ändå fått reda på den bistra sanningen, kan jag nu med glädje i tjocktarmen presentera en ny Måne för er.. En skolkande Måne! Jag avskyr nämligen skolan såpass mycket att jag är villig att sponsra Nestlés barnarbetande pufftillverkare med en tjuga, bara för att slippa skolan. Jag kan till och med tänka mig att börja banta för den sakens skull!

Nu kan jag ju skvallra om mitt lite mer perfekta liv, då. Om hur härligt en afton kan spenderas med en longboard, en gnutta mod och två riktigt, riktigt söta kamrater. Den spenderas bättre än bäst, kan jag lova.

Du börjar aftonen med att klunka vatten och spänna hjälmen. Sedan är det bara att köra downhill, trixa lite fint och leva livet, så att säga. Precis så har jag spenderat aftonen både idag och igår, och det är oslagbart mäktigt! Det är finare än genomskinligt vatten, vill jag också lova! För ojsan, så skojigt man kan ha det, på en bräda med lite hjul.

/Månen.

PS: Idag målade jag lite i mitt rum. Det blev fint!