Idag far jag till Örebro. Trist, kan en del tycka. Det tycker inte jag.Då vill ni såklart veta: Vad gör Örebro så intressant en sådan dag som den 16 januari-09? Det undrar nog jag med. Självaste Örebro kanske inte är något vidare.Men anledningen är destu bättre. Det är nämligen spelning med den dunderhärliga bandet Super Ninja Monkey Team! Självklart mår själen dunderbra av att höra deras superfunkiga megasuccéer. Själen ska må bra. Det har vi lärt oss i ämnet hälsopedagogik../Månen.

Dagen idag har varit förvirrad. Full av spontana grejer. Jag kände att jag inte orkade någonting längre, så jag gick runt i skolan och hoppades att någon tuffing skulle slå sönder min hjärna. Men det inträffade aldrig. Jag betedde mig ganska stökigt och störde mina klasskamrater precis som dom gjort med mig hela min första termin på HUC. Jag betedde mig verkligen inte som den vanliga tystlåtna personen jag brukar vara.

Jag orkade inte göra ett dugg i skolan. Jag var bara där och förstörde dagen för mina klasskamrater. Sedan hittade jag på lite spontana upptåg, som till exempel att gå rakt in till studievägledaren för att fråga om möjliga vägar att bara komma bort från min annars lite småtragiska vardag på HUC. Fyfan vad jag hatar det nu. Jag kände en stark ilska mot det just idag.

Så jag planerade min flykt från alltsammans i detalj. Jag ska fly på ett godståg och bli luffare i Norrland. Det är mina nuvarande planer.. Och det innebär alltså att denna blogg läggs ned.

För nu orkar jag inte längre. Jag orkar verkligen inte uppleva min vardag var dag (Hehe. En form av ordvits).. Jag vill uppleva någonting spännande. Bara fly från hela faderullan. Uppleva världen och humor. Humor som innestängs i min annars så fantastiska och kreativa hjärna..

En sådan luffarresa till Norrland innebär nämligen total självständighet. Om man blir ensam krävs det åtminstonde någon form av vän, så jag får antagligen satsa stenhårt på att bli schitzofren, så att jag åtminstonde kan roa mig själv med min utomordentligt fiffiga humor. Underbart att få uppleva humor. Humor är en extrem bristvara på HUC. Ingenting kan i nuläget roa mig på HUC.. Alls.

/Månen..

PS: En annan cool grej jag gjorde var att springa omkring lite på Tingvallagymnasiet, utan att ha ett ordentligt syfte med det. Jag gick omkring där lite själv och studerade lite människor. Dom trodde nog att jag var en psykopat som spanade in mordoffer.. Det stärkte mina tankar om mig själv. Jag syntes! Jag var en utomstående som tittades ut lika mycket som en raggare på en Hem och villa-mässa.

En tanke slog mig lika plötsligt som smärtan från ett tennisracket i näsborrarna. Den överraskade mig glatt. Jag blev glad.

Vilken bra tanke, tänkte jag. Detta blir genast en finare dag. Jag kanske får något pris, om denna tanke funkar. Så var mina tankar hela dagen. Men om jag ska få något svar på om min tanke fungerar, då behöver jag någon som läst medicin i ett visst antal år. För jag behöver sånt duktigt folk.

Min tanke handlade om graviditet och undervattensbarn. Jo, det är ju nämligen såhär. Visst lever barn i vatten, inne i livmodern? Skulle man då inte kunna ploppa ut bebisen i en skål med atten och skita i att klippa av navelsträngen, så skulle det bli en undervattensbebis? Som kanske senare i livet utvecklar gälar, om bara mamman är vid poolkanten ett par år. Och äter sån mat som är bra.

Om den inte skulle utveckla gälar skulle den i alla fall bli en så utav helvetes bra simmare. Kanske till och med en simmare som vinner OS-guld? Fast mamma skulle ju vara tvungen att springa bredvid på poolkanten. Men i alla fall, min häftiga tanke vill jag få svar på.

Alltså, för att göra frågan tydlig. Kan man som spädbarn överleva under vatten, om bara navelsträngen sitter kvar? För om jag inte har fått någonting helt om bakfoten, så ligger barnen i någon form av vätska, i en mage. Då borde den (enligt mina teorier) också kunna överleva en livstid i en pool, om bara inte navelsträngen klipps av.

Och i en senare framtid kanske vi till och med kan skapa trådlösa navelsträngar. Då kan vi kanske utforska undervattensstaden Atlantis, och kanske till och med befolka den med små spädbarn.

Om det inte finns något svar på den här frågan, så vill jag gärna ha några frivilliga tjejer som kan tänka sig att bli mammor. Jag ska nämligen utföra ett experiment. Lite sponsring är heller inte fel. Jag äger nämligen inget badkar..

/Månen.

Eftersom många av dessa bilder innehåller dessa kläder, vill jag informera er om att detta är vad jag köpte i London. Alla bilder utgår ifrån det här. Nästan! Om du har ett öga för detaljer kan du upptäcka att Axeflaskan inte är en Axeflaska, som man kanske tror. Det är nämligen en Lynx-flaska. Den engelska Axen heter alltså Lynx! Fräsigt värre!

Jag vet en sak. Det är att modebloggar och bloggar som handlar om meningslöst tjafs, ofta blir dom största bloggarna. Eftersom min blogg räknas som en fjuttig liten struntblogg om man ser till till exempel Blondinbellas, ska jag därför göra ett försök att utmana henne. Jag ska lägga upp lite bilder på kläder jag köpt i London eller fått i juletid.

Även en del semesterbilder från London lär förekomma. Och lite annat smått och gott! Varsågod, och ta gärna för dig av bilderna. Dom lär smaka!



Denna bild tycker jag blev ashäftig. Den föreställer mig och min kära mor, och detta foto är inte arrangerat. Dubbelhäftigt!



Jag umgicks med spillevinken Steven Spielberg lite i London. Han är en häftig typ. Rekommenderas starkt!



Paul McCartney är en snällis. Dock ser han ut att vara gjord av vax. Lustigt!Ringo Starr däremot ser ut att vara en plastig kopia av "Nalle" ur TV-serien Nalle har ett stort blått hus.




Jag tänkte att denna bilden skulle visa min Pizzasalladland-T-Shirt tydligt. Istället blev det en otroligt egocentrisk bild på mig. En Måne.. I en T-shirt och hatt. Det är i alla fall en julklapp från min kära mor och far, denna T-shirt.



Här är jag framför Big Ben. Det är en stor sak. Väldigt stor sak. Men om man kollar in detaljerna på detta mästerverk, kan man faktiskt urskilja ett urverk. Det gömmer sig alltså en klocka mitt i tornet. Häftigt!



Detta är fräsiga jag, iklädd min snitsiga skjorta jag köpte i London. Lägg också märke till att jag lutar mig mot det absolut fräsigaste av allt på hela jorden. En pansarvagn.. GJORD FÖR TVÅ PERSONER!!

Jag skriver nu. Efter ett tags uppehåll. Men nu skriver jag fan, och det är den första dagen på året. 2009. Underligt. Mycket mystiskt. Att avsluta alla dessa dagar med -09 blir helt.. Konstigt. Absurt. Vilken tanke!

-09 är mer konstigt än att se trosplundrare på en gaybar. Det är.. Helt jättekonstigt. Men nu är det här i alla fall. 2009. Det ska vi vara stolta över, tror jag. För det är bara ett år kvar av 00-talet. Sedan blir det 10-talet som tar över, och det blir ännu mer underligt. Det är häftigt det här. Nästan värt att forskas i.

Men nu ska jag förklara min nyår, tänkte jag. Och min London-resa. London är bäst i världen, och pappa har köpt ett Beatles-monopol för 40 pund. Jag har blivit hattgosse, eftersom jag hittade en så extremt tokfin hatt på en billig marknad. 3 pund för en hatt som är snyggare än en söt kanin. Det är så otroligt häftigt att man nästan kan äta målarfärg av lycka!

Mitt nyår var konstigt, däremot. Jag tror faktiskt att jag har ätit grädde med gurkmeja och rosmarin i. Det var mindre gott. Jag var i övrigt i extas hela kvällen, och tänkte spränga lite saker i luften hela natten. Men jag hindrade mig. Jag mår så bra här, i mitt nya år. Jag blir så energisk.

Fast jag är trött. Nu. God natt. Mina kära barn.

/Månen.