Jag har gjort någonting lite annorlunda för att hämta mig efter min bilkrasch. Jag ansökte till en folkhögskola, trots att jag alltid tyckt att folkhögskolor är lite för ambitionslösa människor som valt att förlora livet. Och jag råkade komma in, och nu sitter jag här med en ny laptop i ett ställe som heter Stöllet, där jag numera också bor. Det är lite konstigt att ansöka till en skola som ligger mitt ute i ingenstans, kanske många tycker, men... det tycker jag också.

Här lär man sig i alla fall att lufsa runt i skogen, klättra i träd, slåss med svärd och sånt grundläggande som vanliga skogsalver lär behöva. Egentligen vill jag ju bli Hobbit, men Frodo och jag har en gammal konflikt från -94, och eftersom han har stort inflytande på rektorn i Fylkings universitet, blev jag hänvisad till Skogsalvernas Tomteskola för Övergivna, som Ligger  i Låtsaslandet Ensamheto-Tystnad (S.T.Ö.L.L.E.T). Jag måste alltså först bli Skogstomte, nästa termin bli Skogsalvs-lärling, och slutligen examineras som Skogsalv. Det tar lite tid att bli skogsalv, men det ska nog vara värt det i slutändan. Jag har nämligen hört att Skogsalver är attraktiva på arbetsmarknaden.

Nu bor jag i alla fall mitt ute i skogen, bland pysslingar och folk som inte pratar den alviskan jag lärde mig när jag läste alviska i två år på Karlstad universitet. Nej, skogsalver har en helt annan dialekt, som inte kan liknas vid varken alviska eller svenska.

Och nu när jag bor här ute i Nangiala eller Mordor eller vart jag nu befinner mig, har jag kommit fram till att jag kanske borde isoleras en del, för att inte mitt storhetsvansinne ska växa sig så stort att jag en dag blir som Sauron. Nej, i den här skolan lär man sig nog mest att försöka förinta Sauron, för att det svenska samhället (med Sauron som ledare) ska ge fan i att skicka orcher för att döda alla mina nya vänner enterna. Enter är ju som alla vet de bästa vänner man kan få, om man läst på lite om Midgårds historia. För i Sagan om ringen räddar enterna både Merry och Pippin, vilket är ungefär precis en sådan vän jag vill ha. Och i den här utbildningen får man bekanta sig med en jävla massa träd, så vänner får man allt här.

Och även om jag måste fokusera på mitt uppdrag (att slänga iväg ringen som drivit mig till hybris, megalomani, storhetsvansinne, ja kalla det vad fasen ni än vill) försöker jag under mina äventyr kontakta min älskade tös eller mina omtycka vänner så mycket jag har tid till. Ty jag saknar dem som om jag vore gjord av Hobbit-frukost. De är på ett sätt lite som ringens dragningskraft, men eftersom ringen symboliserar megalomani, kanske det är bättre att likna dem vid det lojala brödraskapet som kretsar kring ringen. Och just det, under hela min resa kommer jag att ha lite av ringens själ inom mig, och då är det bra att ha ett litet brödraskap runt sig, så att inte min hybris tar över mig totalt. Vid den här resans slut har jag förhoppningsvis inte hybris längre, och förhoppningsvis ett lojalt brödraskap kvar. Det är positivt, eftersom en tysk är min Sam, och jag vill inte förlora min Sam.

Innan vi examineras som skogsalver ska vi alltså försöka förinta Sauron, slänga en ring i lite lava, läsa ekoturism, tyska, arrangemangskunskap och andra nödvändiga skogsalvs-kunskaper. Och om jag lyckas slänga ringen i lava, kanske min megalomani försvinner en aning plus att jag kan behålla mitt brödraskap. Det tycker jag är intressant.

PS: Just det ja, jag kom ju inte in på Fylkings universitet. Alltså handlade nog inte utbildningen om varken slänga ring i lava eller förinta Sauron. Då kan ju inte min tysk vara min Sam heller. Min tysk är nog bara min tysk. Ja ja, Frodo var nog ändå inte homosexuell, för jag är nämligen förälskad i min tysk.

/Månen.