Ofta känner jag att skriva av mig, gällande hur mycket jag gillar en kvinna här på jorden. Men eftersom jag sett så många varnande exempel på människor som fått en töntstämpel av kärleken undviker jag det. Till exempel vet jag en gosse som slutade spela handboll, för kärlekens skull.

Jag vet dessutom dudes som sålt sina hundar, kastrerat sina barn, designat möbler som ser ut som en kiropraktorer och människor som snusat för kärlekens skull. En sådan tönt ska jag aldrig bli. Däremot ska jag äta näringsriktig mat och ibland hacka Riksbankens datorsystem - För kärlekens skull. Nä. Det ska jag mest göra för att det är skoj. Måste bara lära mig lite om mjukvara, hårdvara, ectoplasma, fältmatlagning och sånt där, först.

Ni kan i alla fall få förstå att jag fastnat för en kvinna stenhårt i ett klisterhav. Och nej, jag skriver inte detta, enbart för att jag vet att hon ibland läser min blogg. Nä. Jag skriver det inte heller för att skryta om att jag faktiskt har en flickvän... Jag skriver detta för att jag länge velat uttrycka någon form av kärlek gentemot en annan människa. Det har legat undertryckt, inom mig, dunderlänge. Jag har liksom bara velat skriva av mig, någon gång, eftersom jag knappast pratar om det annars. Eller skriver om det annars. 

Tönten ska aldrig få släppas ut, har jag tänkt. Den kan gärna få sitta där, inlåst bland mina organ, och laga mat av alla känslor. Men nu bjöd jag in ytterligare en matgäst. Världen utanför mig.

Nog pratat om matgäster, töntar och kärleken. Här ska dammsugas råttfällor inför helgens råttfällemässa. Jo, just det. Jag arrangerar en råttfällemässa till helgen. Jag tänker bidra med nyputsade high-tec-råttfällor gjorde av elastiska kolfibrer. Produkten har jag utvecklat själv, och den heter Hamstertrap V70 (som Volvo V70, fast en råttfälla). Andra utställare på mässan kommer direkt från husdjursmässan, för att visa upp diverse katter och marsvin. Självklart slakats alla husdjur som kommer innanför portarna. Katterna ska bli goda snacks till bålen, och hamstrarna behöver jag för att demonstrera min nyutvecklade råttfälla.

Jag har även bokat Joe Labero och han den där snubben som spelar barberaren i Sweeny Todd. Han den där deppiga snubben. Mycket andra nöjen utlovas, bland annat en rutchkana gjord av återanvända tegelstenar, en äkta prosituerad kvinna i bur från Thailand (bur från Thailand. Får ej tolkas som att kvinnan är från Thailand), en bomb gjord av kroppsvätskor och dessutom en uppfinning som ger råttorna cancer, efter att de dött i råttfällan.

Andra saker jag ska göra i helgen är att springa Tjurruset utan att vara anmäld, så rebellisk som jag är. Idag har jag även jagat glassbilen några kilometer, för att köpa dyr glass. Man kände sig som en jägare som går back av att sälja älgkött, för att ett gevärsskott kostar mer än en älg, ungefär. Det var allting ni hörde om råttfällsmässan, jägaren och kvinnan.

Föredrar fred i akvedukten där jag bor, åtminstone för natten. Tack på förhand!