Vi syns i kapellet, du vet, källarluckan under mattans högra hörn. Det var det sista jag hörde.

Jag håller på och gör en affär med en gosse. Vi kör undergroundstilen, så det ska vara lite hemligt, lite farligt och lite mystiskt. Går något snett står mitt liv på spel. För det är ju så, när man gör affärer under kyrkor i hemliga källare. Droger och politik är det enda som man kan göra affärer med så hemligt. Min affär handlar om en cykel.

För som ni vet, kära trogna läsare, så blev min cykel söndersparkad av huliganer från Hammarö Utbildningscenter. Men om vi vill få in lite mer spänning, så handlar min cykelaffär dessutom till viss del om att korrumpera Lars Ohly (Vänsterpartister bryr sig inte om pengar, så jag fick använda farmors fiskgratäng som muta), för att Lars Ohly ska hålla en hemlighet hemlig. Jag korrumperade Ohly skattefritt.

Larsa och jag blev vänner under mina mutförsök. Han tyckte att farmors fiskgratäng var så strålande underbar att han frågade om han möjligtvis fick bli kapitalist, och massproducera denna fiskgratäng för att sälja i regeringshuset till skyhöga priser. Jag sa till Ohly att han har ett ansvar som den Vänsterpartist han faktiskt är, och att det vore olämpligt att plötsligt sälja fiskgratänger där.

Han kontrade med att han skulle få monopol på att sälja fiskgratänger, och att monopolet gör honom starkare som kapitalist. Jag tackade och bugade. Bara Ohly kan hålla min hemlighet, så får han vara hur mycket kapitalistsvin han än vill.

Åter tillbaka till affären. Cykeln skall köpas, nu när alla mutor är klaffade. Jag mutade även några småpojkar som såp mig dricka folköl offentligt. Jag sa åt dem att det var besk läskeblask. De trodde mig inte. Jag gav dem några folköl, och de blev nöjda. Så fortsatte jag att sitta där på min bänk. Såg stjärnorna och somnade.

Nu ska jag till kapellet och få den här affären klaffad. Fast först ska jag äta fiskgratäng. Nä. Lasagne. Jag ska bara inhandla en tunna arsenik och en revolver. Sådant kan vara bra att ha, när man gör såna här skumraskaffärer. Går något snett, kan jag alltid skjuta eventuella vittnen, eller förgifta människor som bär på andra människors hemligheter. Som Lars Ohly, till exempel. Såna där Vänsterpartister går bara att förinta med gift.

Olof Palme offrade sig för att de rödgröna för alltid skulle bli immuna mot skott. Efter det att Olof Palme fått sina paltor rödfärgade blev det en start på en ny sorts människor. De som föds som socialister föds också med ett kraftfält, skyddade av Olofs röda blod, och de dör inte i lättaste taget. När de väl dör, så dör de gemensamt. "Alla ska med".

Alla socialister är moderskepp. Spränger man ett, så spränger man moralen i ett helt land. En framtidstro på "gemenskap" dör ut, likt en baguett drar sin sista suck när den fastnar i ett element.

Det slog mig att jag inte kan förgifta Larsa med arsenik. Min flicka är röd. Inte kan jag spränga moderskepp, om "alla ska med". Då förintar jag det jag älskar mest av allt. Larsa får ta väl hand om mina hemligheter, helt enkelt. Så slipper jag eliminera tron på gemenskapen.

Låt mig säga "Det var det det, mina vänner". Nu ska här handlas vapen och cyklar!

/Månen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vaknar och bla bla bla jag orkar inte. För jag vet inte vad som kommer hända. Men någon gång i livet så kanske jag ändrar mig och får veta vad det egentligen handlar om. Jag kan skriva, men orkar inte sammanfatta och strukturera. Jag försöker bar...

Hej vänner!Mitt liv är ganska trasigt, men jag har så lite tid att reflektera över det, att jag inte har tid att känna saker. Det är en bra grej. Jag jobbar nämligen på två jobb samtidigt, utan att tjäna någon märkbar summa pengar. På det ena jobbet ...

Min hjärna placerar alltid människor i fyra fack.  1: De jag inte kan ljuga inför2: De jag verkligen kan ljuga inför3: De jag ljuger för, bara för att4: De jag inte borde ljuga inför Den första gruppen, som redan från början "står över mig" är i ...

Av denna bloggtorka, borde någon anta att jag har varit försvunnen. Jag har faktiskt varit försvunnen, och saboterat mitt liv en aning mer än vad jag vanligtvis gör. Jag råkade få för mig att dra till Barcelona i fem veckor. Där blev jag scimmad och ...

Askall no-minder (longboarding) from Niklas Molander on Vimeo. ...