Idag lärde jag mig att bokföra sånt där konstigt, som till exempel när företag behöver köpa ett nytt akvarium eller kanske råkat tjäna en hacka i Klondike under guldrushen. Egentligen, om jag ska vara helt ärligt, var det där med bokföring en grej som twisted my melons, så att säga. Det var så förvirrande att man blev lite irriterad, betyder det uttrycket.

Annars har livet varit ganska speciellt på sistone, men jag kan tyvärr inte nämna mer än vad jag väger, och eftersom jag väger runt 75 kilo borde jag banta. Jag har fått förpliktelser och vuxendom rakt in i hjärnsubstansen och skjutit lite på det här med att blogga om alla de pojkstreck jag åstadkommit under den senare delen av 90-talet och den tidiga delen av 2000-talet. Kanske borde jag ge det där med bloggande en chans till, eftersom jag har några minuter nu, där det finns rum att undslippa allt tjat om hur förbaskat vuxen man borde vara.

Jag är impulsiv av mig, har jag märkt, vilket tycks irritera en del människor. Ibland far jag iväg på äventyr utan att riktigt tänka, men konsekvenserna efteråt är oftare festligare än det faktum att jag helt sluppit konsekvenser om jag agerat utifrån eftertänksamheten. Så varför finns det då så många människor som strukturerar upp allting och dödar allt kul, genom att hitta på ord som "byråkrati", "F-skattsedel", "bilförsäkring", "mandatperioder", "ruccullasallad" och "helpension"?

Jag har faktiskt länge funderat på varför människor inte bara latjar runt och äter glass med festligt, färgglatt strössel, istället för att tänka på hur man lämpligast får deklarationen klar innan midsommaren 2018. Varför måste allting handla om att twisting melons? Känns som att allting är en hög vridna meloner. Och det är inte kul!

Vad gör jag annars då? Jo, det är så här att jag fortfarande tycker det är rätt gott med öl. När jag dricker öl blir jag alltid lite lurig i huvudet, och när man är lurig i huvudet är man både lurig och trevlig, samtidigt. Så ibland dricker jag öl, ibland åker jag bräda, ibland snusar jag snus och ibland tramsar jag runt med mina medmänniskor och gör practical jokes. Idag fick jag faktiskt ett fax, som var rätt skojigt att läsa. Faxet gav mig instruktioner om att jag borda störta en webbsida som etablerat sig på internätet. Det var ett kul fax att läsa. Ulf hette han som skickat mig det faxet.

Tack Ulf!