Jag ville bara inte att slutet skulle sluta så här. Med en deppig Måne, som inte bryr sig ett dugg om någonting längre. Men jag tror nästan att jag har insett. Den här bloggen överlever inte längre än en rödbetsplanta i en klosterruin som provisoriskt används som förskola.

Designen på bloggen har blivit alldeles för grön. Egentligen har den alltid varit så, men mitt muntra sinne gör inte saken bättre. Vad gör jag över huvud taget? Skriver ett inlägg, där jag inte ville att slutet på bloggen skulle vara ett deppigt inlägg, men skriver bara ytterligare ett deppigt inlägg. Liksom för att toppa kolasåsen med kolasås.

Vad gör jag detta för? Hur kan jag möjligen muntra upp min värld, igen? Det som en gång var min värld. Nu tillhör den er!

Ta väl hand om det jag en gång så mycket älskat.

Peace!